- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1899 /
232

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vallen gå uppför en till Cecilias fönster ledande stege och
underrättade härom kronprinsen. Denne vaktade själf följande
natt och såg då grefve Johan gå den samma väg*en till
Cecilias rum samt lät sina drabanter borttaga stegen vid
fönstret och spränga dörren till rummet. Grefven blef
fängslad och förd till den gamle konungen, som blef utom sig af
sorg vid berättelsen om hvad som passerat och väl icke
minst öfver den offentlighet Erik gifvit åt skandalen* Ännu
i dag visas strax innanför porten i det östra trapptomet ett
mörkt, ohyggligt källarhvalf, som antages ha utgjort
gref-vens fängelse innan han affördes till Stockholm. »Den dagen
firade skvallret en högtidsstund i Vadstena», säges i en
skildring öfver denna sorgliga tilldragelse. Men den som
icke mer firade någon högtidsstund i Vadstena och icke
heller i Sverige, det var grefve Johan. Visserligen undgick
han på sina släktingars och andra tyska furstars förböner
dödsstraffet och blef frigifven, sedan han med ed offentligen
betygat sin och Cecilias oskuld, men han hade fått nog af sin
bekantskap med det svenska konungahuset och skyndade
till sitt land igen. — Och konungadottern, som i
ungdomligt oförstånd så svårt förbrutit sig mot det passande, hon
hade här sett sin strålande lyckas sol skymmas för alltid.
Det är för hårdt att tro, hvad en sägen förmäler, att hon
förfallit »i fattigdom och förnedring utan gränser», men visst
och säkert är, att Eriks barbariska uppträdande sköflade
hennes unga drömmar och gaf åt hennes framtid en helt
annan prägel, än sådan hon tänkt sig den vid sin Johans sida.

* *

*



Det var det första dystra minnet, som Vadstena slott
gömmer — för såvidt vi vilja räkna Katarina Stenbocks
tillvaro här för uteslutande glädjedagar. Det följdes snart
af andra sorgliga tilldragelser. Här gingo stridens vågor
högt i brodertvisten mellan kung Göstas söner. Och här
irrade den veke hertig Magnus omkring med
omtöcknad t förstånd, sedan han svekfullt blifvit lockad att
underteckna sin egen broders dödsdom. Härifrån slottsfönstren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1899/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free