- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1899 /
268

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kortar på ett angenämt sätt den långa vägen genom skogar
och öfver myrar.

Angående språket bör man skilja mellan själfva
Kalix-mål<t samt det vårdade allmogespråket, som talas med
främlingen. Det förra är absolut obegripligt för den utomstående

— lika obegripligt som finska eller ryska. Det senare
öfver-ensstämmer på några undantag när med riksspråket samt
uttalas tydligt och vackert med en viss finsk brytning-. På
flera ställen påträffar man det skorrande franska r-et, som
låter ganska trefligt.

* *

*



Stora landsvägen från Neder- till Öfver-Kalix går öfver
Töre (kustlandsvägen) samt vidare öfver Holmen, Räcktfors.
Vill man följa älfdalen, kan man välja den nyare
häradsvägen längs älfvens östra strand. Den är kanske icke fullt
så väl underhållen som landsvägen, men fullt användbar för
velocipedåkaren.

Till närmaste gästgifvaregård, Månsbyn, kan man
emellertid lämpligen följa södra (västra) stranden.

Nämnda gästgifvaregård är egentligen officielt endast
skjutsstation, men som den är typisk för den norrbottniska
gästgifvaregården, passar jag på att ägna den några ord.

Gästgifvaregården är en vanlig bondgård. På grund
af det spatiösa norrländska byggnadssättet saknas icke
utrymme. Intet folk i världen, alldeles säkert inga bebyggare
på samma nordliga breddgrad, torde väl bo så väl som
norrbottningen eller kanske norrländingen i allmänhet. Äfven
de minsta bondgårdar ha ju alltid sin särskilda vinter- och
sommarstuga samt i kyrkstaden vanligen dessutom
kyrk-stugan. Under sommaren står vinterstugan-praktvåningen
tom. Hvarför norrländingen alltid vill hafva sin lilla
sommarvilla bredvid den rymliga vinterbostaden, kan han sällan
själf förklara. Somliga af infödingame tillskrifva det
snygg-hetsskäl; under sommaren upprustas vinterstugan, städas och
målas.

Redan den mer obetydliga sommarstugan skulle för sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:53:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1899/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free