Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på någon marknad i Gellivare ha sett en cirkus, ty
svårligen hade han af sig själf uppfunnit de fria volter och andra
konststycken, han med vighet och elegans utförde under
leken — allt under det han och hans kamrater pladdrade
sitt obegripliga språk. Konsten uppmuntrades med
återstoden af mina växelslantar.
De gamle sutto på trapporna och åsågo leken — en
gammal gubbe satt och läste en finsk postilla. Den mer
försigkomna manliga ungdomen visade under flickornas
beundrande bifall prof på sin mannakraft. Det hela var i
aftonbelysningen en stämningsfull idyll. Min längtan till
kulturen med civiliserad mat och dryck, engelska sängar
m. m. böljade nästan svalna. Jag slog mig ned på
trappan och pratade med gubben med postillan och satt där
länge och njöt af den härliga söndagsaftonen.
När jag slutligen efter en ansträngande dag kröp till
sängs, ramlade jag direkt från naturpoesiens rymder i ett
par måttligt rena lakan, som kanske förr användts af någon
förirrad handelsresande. Mitt svärmeri för ödemarkspoesi
började åter undanträngas af den prosaiska längtan till
Gellivare hotels civiliserade förhållanden. Innan jag hann besluta
mig för någon åtgärd mot berörda lakan, hade jag
emellertid ljuft insomnat.
Den för min tanke hägrande bilden af merberörda hotells
frukostbord föranledde mig att följande dag vara mer
morgonfrisk. Vägen började nu bli bättre, och då jag vid
Leipojärvi i fjärran skönjde Gellivaredundret (»Dundret» af det
lappska »Tunturi») med sina ännu kvarliggande snöfläckar,
försvann den böljande tröttheten. De sista milen med
kännbara stigningar, då man passerar vattendelaren mellan Skröfån
och Linaälfven för att slutligen arbeta sig uppför
Vasaraälfvens dalgång, kändes dock rätt långa. För att uppfriska
mig lofvade jag mig själf en butelj Rhenvin till frukost, och
jag höll just på att öka på anbudet med en half Pommery,
då jag vid passerandet af en vägkrök såg Gellivare framför
mig med Malmberget i fonden. Nu kunde jag i någon mån
tänka mig Nansens känslor, när han råkade engelsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
