Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svinner och visar sig åter längre bort, lockande med ännu
någon grön flik. Och där bortom är endast dunkel skog
med litet inströdt solglitter ...
Utan öfverenskommelse har det glada sällskapet i
vag-name upplösts i en lång, oordnad rad af par, som vandra
den gröna vägen fram. Här höres ingen sång, knappast
ett skratt.
Vägen stiger och stiger. Är Söderåsen så hög? Ja
visst! jätten, som slängde ut åsen–
»Slängde ut åsen! liva’ säjer löjtnanten för slag?»
»Jo, det var en gång en jätte — detta är sant! —
som kom långt, långt öster ifrån och skulle öfver till Jutland,
där han ämnade bygga ett slott. På ryggen bar han en
påse med sand, som skulle användas till murbruket.
Emellertid kändes påsen tung och därför slängde han under vägen
ut lite här och lite där. Och så ha vi fått Söderåsen och
Hallandsås. — och när jätten skulle öfver hafvet, slängde han
ut ännu mer, och det kallas nu de danska öarna. — Se! se
solljuset där framme i ungskogen! Vet fröken, hvad en
gammal Lundalärare liknade bokskogens vårgrönska vid?
Jag tänker så ofta därpå. Han liknade den vid sin första
kjrlek–»
Där slog ett fågelkvitter öfver deras hufvuden, så
jublande starkt att han tystnade. Hon gick utan ord vid hans
sida, en smärt, mörkklädd flicka med blekt men
ungdoms-friskt ansikte, hvars mörka ögonfransar gåfvo uttrycket ett
sällsamt vemodsdrag.
Sällskapets tete hade hunnit till en krök i backen, där
ett litet ruckel låg, nästan doldt af sin »skyddande likhet»
med gärdesgårdame och rishögen bredvid. I stugdörren
stod en liten man med ovanligt stort hufvud och illmariga
gubbdrag.
»God dag, Knallen!» ropade någon. »Lefver han ännu?»
»Jaggu’ gör ja’ sau — fast ja* blir min lif gammal just
i dag, sjca’ ja’ sija hanöm!»
»Äh! det ä’ Knallens födelsedag i dag kanske?»
»Jaggu’ ä’ de’ sau!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>