Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke ett träd, endast nakna kullar af en gröngul färgton eller
hotande bergväggar, här och der täckta med snö och is, för
att icke nämna en oräknelig mängd af sjöar, i allmänhet
blekgröna eller mörkblåa, allteftersom de upptaga
glacierälf-var eller icke. I söder utbreda sig Sulitelmas glacierer, i
öster Kvikkjokksfjällens storartade ispanorama, i norr
vidsträckta snö- och isfält efter gränsryggen, i väster alldeles
under ens fötter den vidsträckta Linajekna, under det att i
sydväst Svartisen förtonar vid horisonten. Jag skall icke
våga försöket att beskrifva de naturscenerier man härifrån
skådar. Visst är, att den som en gång sett denna fjällvärld,
har ett varaktigt minne af dess öfverväldigande vildhet.
Med undantag af en kilometerbred istunga, som från
östra sidan skj*uter ned mot Skaptaur (Sårjusjaur), var
glaci-eren för öfrigt helt och hållet täckt af snö. öfver nämnda
tunga utlades för kommande bestämningar af isens rörelse
en stenlinie mellan tvenne på stränderna byggda rösen.
Framför istungan utsattes strandmärken för att afgöra, om
glacieren är stadd i framåtskridande eller tillbakagång.
Äf-venledes gjordes mätningar öfver snösmältningen, som på
tvenne punkter på en höj’d af omkring 1200 meter öfver
hafvet i medeltal mellan den 27/7 och *% befanns vara 2.9 och
3.0 centimeter i dygnet sålunda icke fullt en meter i
månaden. Vädret var nästan hela tiden kallt och fuktigt.
Under dylikt arbete gick tiden ganska fort i
ensamheten vid Påimats. En angenäm öfverraskning bereddes mig
emellertid, då tidigt en morgon tre Uppsalastudenter, som
voro stadda på en fjällvandring Luleå—Bodö, kommo på
besök, sedan de af lappame hört, att jag dvaldes här i
ödemarken. Jag sökte visa min glädje öfver den välkomna
visiten med att undfägna dem med hvad huset förmådde,
men det visade sig snart, att gästerna voro bättre försedda
än jag, hvarför vi samtliga snart nog i stället åto af deras
läckerheter. Stunden firades för öfrigt med kaffe, té och
till sist toddy kl. 5 på morgonen. Efter några timmars hvila
lämnade de mig och Lars åter ensamma på tältplatsen.
På kvällen den 6 Augusti bröt jag upp med större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
