Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och dock är vårt land icke en folktom ödemark.
Turisten ser och hör människor alla dagar. Men han betraktar
dem blott som figurer i taflan. Han ser, att de finns, men
han intresserar sig icke för att observera och studera dem,
såsom han observerar och studerar naturen.
Hur kommer detta till?
När jag gjort den där upptäckten, som jag nu beskrifvit,
var det naturligtvis min plikt att — som en riktig
professor ägnar och anstår — sätta mig och spekulera öfver
förklaringen.
Då rann mig i sinnet, att inom vetenskapernas värld
vårt folk särskildt är berömdt för sina naturforskare. Är
svenska ögon så konstruerade, att de icke ser människan?
Å andra sidan: detta är icke ett specifikt svenskt drag,
ty all världens turister tyckes vara tämligen lika hvarandra.
Å tredje sidan — ty hvar sak har tjugefyra sidor,
men jag skall icke trötta med mer än tre — visar oss Linné,
som ju är en typisk naturforskare och svensk på samma
gång — han visar i sina berömda resor, hurusom en svensk
naturforskare kan se icke blott växter och djur, stenar och
jordarter, kyrkor och runstenar, utan äfven människan. Hans
bidrag till svensk etnografi är ganska betydande. Honom
intresserar äfven människorna, icke blott deras hus och
dräkter, utan äfven deras seder, tro och tänkesätt.
Förklaringen ligger sålunda nog på en annan kant:
»människan är ett sent begrepp i historien».
Människolifvet är mera mångsidigt, inveckladt och svårt
att observera än blommor och fjärilar, moräner och strandvallar.
De antropologiska vetenskaperna — som har människan
till föremål — är därför relativt unga; i synnerhet i Sverge.
Turisten saknar i fråga om människan den hjälp och de
förutsättningar, som skolan och litteraturen ger i fråga om
naturstudier.
»Skall man då studera, när man är ute och luftar på
sig? Skall man inte ens då vara fri för sådant?» säger
kanske någon.
Ja, hvarför är det egentligen man lämnar sina penater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
