Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
villejämvägen Helsingborg—Råå, hvarifrån man sålunda lätt
kan komma till hvilket af dessa ställen man önskar.
Vid spatserfärder norrut kan man följa vägen till
Helsingborg, men utsiktens behag störes af det otrefliga
landsvägsdammet. Man förföljes i denna trakt nästan öfverallt
på stigar och vägar så mycket af damm, att bruna
skodon äro snart sagdt nödvändiga. En ganska behaglig
promenad är att omkring 400 meter väster om Västra Ramlösa
(vägkorset till Mörarp) taga af åt norr på den lilla väg, som
står utsatt på 100,000-delskartan. Snart öppnar sig då på
vänster sida en grön dal, i hvilken Gåsebäcken rinner. Långs
denna är en både vacker och rätt lång, skuggig promenad,
hvilken förbi den på en höjd till höger liggande »Folkets
park» når fram till närheten af Helsingborgs södra förstad.
Men från den punkt, där den vackra skogsvägen
framkommer till stora landsvägen, är vägen till stadens centrala delar
lång och föga behaglig.
I de flesta fall blir det väl icke tal om några så långa
promenader. Man nöjer sig med att ställa kosan upp till
Holländska väderkvarnen* på höjden strax söder om
Ramlösa. Från denna höjd har man en präktig utsikt öfver
Sundet med Helsingör och seländska kusten, ön Hven samt
svenska stranden med Råå fiskläge. Landskrona synes icke,
skymdt som det är af de höga Glumslöfsbackama.
Den »Holländska möllan» lär man sig snart att hålla af
såsom en gammal snäll farbror, hvilken ständigt ser efter
en, hvarthän man än tager vägen, vore det så öfver till
seländska landet, och ständigt ropar sitt: »Här åt är Ramlösa!
Så långt är det till Ramlösa!» Uppe vid kvarnen ligga
flere gamla ättehögar, hvilka våra fomforskare anse vara
uppkastade ungefär vid den tid, då Salomo var kung i Juda
* Den har sitt namn däraf, att den är byggd efter holländsk typ.
Skillnaden mellan våra gamla väderkvarnar (t. ex. de talrika kvarnarna på Öland)
och de holländska är, att de förra röras kring en pivot, sittande under
kvarnens botten, medan de holländska endast hafva kvarnens allra öfversta del,
huf, uti hvilken väderkvamsaxeln ingår rörlig. Härigenom kunna naturligtvis
de senare göras betydligt större och solidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
