Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe såg jag sålunda i bästa rummet uppställda två prydligt
snidade ekskåp, gående från golf till tak, det ena fylldt med
stenredskap och gamla mynt och det andra med snäckor
och koraller, som kära far, där han gick i skjortärmarna
och träskor, vackert ordnat på amfiteatraliska hyllor.
Samlingen med naturalier hade han skaffat sig af sjöfarande
bekanta. På ett annat ställe, där jag inkom för att hyra skjuts
för att hinna taga reda på några förhållanden, som lågo inom
området för mina studier, gick man, sedan man hört
hvar-om fråga var, mig till mötes med utomordentlig
beredvillighet. Husfadern, som var borta på gästabud i en
bredvid liggande gård, eftersändes trots mina protester och
förklarade, att han med nöje skulle lämna häst. Vagn skulle
han låna, ty hans egen var borta på reparation; skolläraren
medföljde som körsven och så bar det af på en tur i fem
timmar. Jag kunde aldrig fått någon mera intresserad och
bättre lokaliserad ledsagare, ty han kände både trakt och
folk såväl i egen som angränsande socknar. På ett tredje
ställe hade värden, för att med egna ögon få ett begrepp
om det så mycket omtalta Amerika, rest dit öfver, sedan
skörden var inbergad, och under vintern färdats ikring i
Unionens stater ända till Kalifornien, hvarefter han återvändt
hem i lagom tid för att börja vårbruket. Då han under
sin amerikaresa ibland låg stilla, studerade han, och ett på
väggen i en vrå hängande amerikanskt diplom visade, att
han icke förspillt sin tid. Engelsk litteratur förekom jämte
svensk i hans välfyllda bokskåp. Men hvad man icke äf
honom fick höra, det var något tal om ett »efterblifvet och
förlamadt» Sverige.
Stundom hörde man en viss oro uttalas öfver att
industrien drager till sig de bästa arbetskrafterna, så att
jordbruket får nöja sig med barn och gubbar. Men, sade man,
man får sköta jorden så mycket mer med maskiner, och man
gladde sig åt, att den ekonomiska ställningen tillät
anskaffning af dylika i ganska stor utsträckning. Med viss
själf-känsla sågo bönderna på sina bördiga åkerfält, som egen
och förfäders idoghet gjort till hvad de nu äro. På flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
