Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan lapp fångar på samma sätt kalfvame. Han
söker sitt märke på en ko, som åtföljes af kalf, och så med
ett är kalfven fångad om homen, lappen drager honom till
sig, kasta’r sig öfver honom och stjälper honom öfver ända,
och under det han placerar sig gränsle öfver kroppen på
den liggande kalfven, inskär han i kalfvens öron sitt märke,
några djupa hak i en viss riktning. Där lasson fallit blir
med ens fritt, ty rename skingra sig då åt alla håll, men
snart är den vansinniga rotationen i gång igen, och klöfvames
klapprande ger ett starkt bullrande ljud, kalfvames grofva
råmande fyller luften och lapparnes samt de mjölkande
lappkvinnornas hojtande skär utaf bullret med ett hvasst skri;
allt ger bilden af ett upprördt haf, en kommande åska.
Stanken af rename kännes svår och man blir nästan yr
i hufvudet af det ideliga snurrandet.
En och annan ren var lemlästad af hoppen i fjällen.
Så hängde på en kalf foten lös och ofvanför stucko fram
några centimeter bart ben. En annan var stelbent och en
tredje gick hängsjuk och huttrade.
Med kraftiga handslag togo vi så farväl af lappame
och styrde våra steg till en kåta, där vi funno en af de
förmögnare lappame hemma. Vi placerade oss rundt elden,
bjödo lappen och hans »käring» på en pipa tobak och gjorde
det hemtrefligt en stund. Medan téet kokade visade oss
lappen vägen öfver fjällen fram till Vallbo. Den vanliga
turistvägen, genom Lundörrspasset, blefve nu betydligt lång,
då vi tagit omvägen till Kroktjäm, och därför önskade vi
få vår väg utstakad rätt öfver Anarisfjällen, sålunda en
genväg, som skulle bespara oss minst en mil.
Lappen lade på stenhällen upp en relietkarta öfver den
väg vi skulle taga. Kol skulle betyda fjäll, kvistar: åar
och bäckar, löf: sjöar etc., och genom att rita af denna karta
fingo vi vägen klar för oss. Dessa trakter ligga, som bekant,
utanför kartan n:r III, som utgifvits af Sv. Turistföreningen.
Så fingo vi té, som var så förfärligt starkt, att Sven
mådde illa hela dagen efter det, och vi stannade en god
stund i kåtan, lägrade omkring härden, under det samtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
