Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där ha bildats kolossala jättegrytor med fullt regelbunden
form.
Rätt framför oss (nordväst) se vi en stor platå,
genomskuren af en djup dalgång. Längst bort, vid platåns västra
ände, stå tvenne pyramider, lika välformade åt detta
håll som de egyptiska, fastän naturligtvis i förminskad
skala. Vi gå framåt och taga vår väg upp på platån eller
terrassen, som visar sig vara en stor sandås, så jämnt och
vackert genomskuren af den förut nämnda dalgången, som
väl ligger omkring 25 meter lägre.
Här har vattnet synbarligen arbetat och gjort sitt
stora verk, kanske under årtusenden.
Vi gifva märkvärdigheterna namn och kalla det vi sett
»Grytorna», »Terrassåsen» och »Pyramiderna».
Men snart ha vi hunnit förbi både Grönklumpen och
Mtddagsvålen och äro nu inne i en skog, och därmed ha vi
äfven förlorat den goda ledningen af fjällen. Här se vi inte
ett spår af fjäll, och då vi efter kompassen hålla kurs åt norr,
så stöta vi på en stor å.
Vi stå rådvilla. Lappen hade icke talat om att vada
öfver någon å, och dock borde han vetat, att vi skulle stöta
på en dylik. Hugo, som gick i spetsen, följde utan vidare ån,
men Sven böijade brumma och i ett nu stannade han, ryckte
upp kompassen och kartan samt utropade: »Det här barkar
ju rakt åt____!»
Hugo svarade lugnande och fortsatte sin väg, men
Sven kom nu i uppror, rusade fram till Hugo, satte
pekfingret tre millimeter framför näsan på honom och skrek:
»Där ha vi norr, och du trafvar fortfarande på åt väster...
Jag går etc... . inte ett steg åt det hållet mer!...»
Där stodo vi nu efter sju timmars vandring. Inte ett
tecken till gångstig syntes, och skogen stod ju tät och
skymde bort de annars vägledande ijällen. Kartan är ju
också otydlig öfver dessa trakter.
»Nå, vi äta väl då», sa’ Sven i det han slängde ränseln
i backen, så att det knastrade som i en rishög. »Vi få väl
ingen mat i dag annars, åtminstone inte i Vallbo — om vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
