Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pilar och hvita båtar se sin fägring och le. — Vi lånade
en båt, rodde ut på den lilla ån, mot sjön och lade i land
vid en kulle, vid den ljusaste kyrkogård i världen. Det är
på denna som John Ericssons graf ligger. Och en härligare
plats ser man sällan. Om evigt strålande sol och evig glädje
tala dessa susande björkar, denna unga grönska. — Snart
styrde vi vår båt tillbaka och vandrade så till Finshyttans
bruk och Lersjön, norr om staden. En underbart däjlig väg
utefter sjön mellan höga stammar och undergröna hvalf, på
den mjukaste mossmatta, inväfd med spetsfin Trientalis och
skär Linnéa. Och sjön log, ljus som en vårmorgon, sitt
blidaste leende mot brudeligt hvita björkar, granna
blommor, kullar och vågiga berg. Länge sutto vi där nere vid
stranden bland rundhufvade daldockor och bundo kransar af
midsommarblomster, tills tröttheten kom smygande, då vi
vände åter till luftiga rum och sköna bäddar.
Dagen därpå bar det af till Dejefors, där vi stannade
två dagar. Där visade oss alla en gästfrihet utan gräns,
en vänlighet utan like. Ingen trötthet, ingen stelhet, idel
glädje och smittande skratt. Natt och dag gick dansen,
kring virad majstång, i stora, tomma salar och kring brusande
forsar. Polskan spelades, gubbarna stampade takten, och vi
skuttade och skrattade. Det värmländska herrgårdslifvet i
all dess glans, det fingo vi nu känna på. Det blef för oss
ett af de mest strålande sommarminnena.
Bland annat roligt voro vi med om ett laxfiske.
Luckorna för forsen stängdes, stora laxar hoppade mellan
stenarna och karlar i höga stöflar stego ned, grepo dem om
stjärten och slängde upp dem på land.
Tredje dagen bröto vi upp, följda ännu ett par dagar
af våra nya vänner. Första vägbiten gick till sjön Visten.
Vi tågade en lång rad, med spelman i téten, fram genom
högstammig furuskog, öfver ensliga myrar, där hvitmossan
skiftade röd och luften ångade pors, och så rodde vi öfver
den ståtligt vackra Visten till Västbynäset. Detta är en
bondgård af gammal stam. Röda stugor på en udde,
vaggande sädesfält, en grön liten kulle att sitta på och se ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
