- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1900 /
182

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väldiga skådespel, som här erbjöd sig, stannade vi en stund
nedanför fallet och njöto i fulla drag. Vårfloden, detta år
större än vanligt, var nu inne. Inför den oerhörda,
oemotståndliga kraft, som de framilande vattenmassorna visa,
känner man sin litenhet. Som ett spån behandla de den gröfsta
timmerstock, och som den ringaste, obetydligaste och
maktlösaste varelse känner sig åskådaren. Jag skulle vilja gifva
ett godt råd, där det kan vara af behofvet påkalladt. Har
läsaren en god vän, som har för stora tankar om mänsklig
kraft i allmänhet och sin egen i synnerhet, för honom hit,
och han skall känna sin egen ringhet, finna sig i värde lik
ett hvirflande stoftkorn eller en mygga i kretsen af
dansande likar.

Strax ofvanför forsen lämnade vi vårt åkdon i afsikt att
dagen därpå vända åter samma väg, då vi åter skulle göra
ett uppehåll nedanför fallet. Vi foro så öfver älfven, rodda
af en man, som lät oss höra bygdens dialekt alldeles
oförfalskad, knogade så uppför en ganska dryg backe och till
gästgifvaregården, där man väntat med maten i dryga två
timmar, eller från kl. 5 till kl. 7, men dock ej knorrade.
I ställets dusch vederkvickte sig sen herrar revisorer och
kommo åter mäkta glada, hälst de upptäckt en den allra
mest förtjusande plats för kaffets drickande. På den åt
älfven vettande verandan åto vi därefter den efterlängtade
middagen, som smakade utmärkt icke blott därför att hungern,
som bekant, är den bästa kryddan, utan emedan
gästgifva-ren undfägnade oss med god mat af landets äring. Ersatte
ej gammalosten och den torkade fårbogen till fullo en hel
del gammalt uppskuret, som mångenstädes dukas och i
veckor dukats upp till ögonfägnad! Följde så kaffet på den
utsedda platsen, belägen ytterst på nipan något längre till
höger än den på omstående bild synliga sandnipan. Jag
trotsar någon gästgifvare att ett stenkast ifrån sitt hus kunna
bjuda på en slik utsikt. I den milda aftonen tillbragte vi
här en ytterst angenäm timme. Därunder gjordes en
lycklig ändring i resplanen. Herr Östlund, den välvillige
gäst-gifvaren, föreslog nämligen, att vi, i stället för att vända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1900/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free