- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1900 /
202

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

långsamt, men det skulle gå och det gick. Vid 5-tiden var
jag i lä bakom Källskärs fiskläge, den hvita flaggan flög
upp och så bar det af med fräsande fart in i den vackra
Båtsaviken med kurs på den lilla stugan, som, lik ett
örnnäste uppe på klippbranten, syntes långt ut till hafs.

Upp med klaveret! »Hiaderia, hiaderalla» med full
hals, och fram rusade de, de lyckans gullgossar, som hos
den mest gästfrie värd i universum njöto sommarlifvets
fröjder i världens vackraste skärgård.

Efter en oförgätlig vecka i dessa »lycksalighetens
nejder» provianterades åter »Mignonette» och vände stäfven
söderut. Vinden, nordostlig på morgonen, drog sig allt
ostligare. Färden blef rätt maklig, frånsedt passagen förbi
Vindåsen, där grof ostlig sjö med brott och stänk
nödvändiggjorde oljekläder och oafbruten uppmärksamhet. Och
så hamnade jag den kvällen i den stillsamma badorten
Källvik.

Följande dag blef den härligaste på hela färden; vinden
nordlig och lagom frisk, strålande sol och ljum luft. Trogen
mina vanor gick jag fågelvägen mellan skären från Källvik
och ut på Gudingen. Bekvämt lutad på mina dynor, med
rorkulten under armen, lät jag »Mignonette» dansa iväg och
fröjdade strändernas häpna bebyggare med hela min
hand-klavérsrepertoar. Omsider uppnåddes mynningen af Gränsö
kanal; seglet ned och flaggan opp!

Och vid 12-tiden på middagen hann »Mignonette» resans
sydligaste mål, Västervik.

Glada västervikingar, tack för den gästfrihet, som
gjorde de beräknade tre timmarna till lika många dagar;
tack för det ungdomsfriska lif, som gjorde, att de tre
dagarna gingo som timmar! Haden I fått råda, vore jag väl
kvar i den trefna staden ännu.

Men allting har en ände, och så kom den stund, då
»Mignonette» med besättning tågade ombord på »Skandia»
för att återvända till sina nordligare hemtrakter.

Nu börjar min sommarfärds andra kapitel, turen
Stockholm—Öregrund i trenne dagsmarscher.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1900/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free