Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag frågade, hur springan uppstått, att berget hade dålig
grund åt Myssjö-sidan, där det någon gång förr i tiden skulle
ha »satt sig», samt att förskjutningar äga rum ännu i dag.
En af några litterära ynglingar i Bergsbyn hopskrifven
kalender berättar remnans uppkomst på ungefär följande sätt:
»Då Skaparen skulle mäta ut vårt fäderneslands läge på
den då ej fullt stelnade jorden, tog han en passare, hvars
ena ben han fäste i en hårdnad klump, och började så
gränsbestämningen. Men under förrättningen flyttade sig
bergklumpen åt norr, hvarför den store landtmätaren tryckte
fast honom med passarbenet, men detta gjorde han så
hård-händt, att den sprack. Det var Hofverberget, som så i tidens
morgon blef behandladt, och af skridningen härrör sig
Sveriges oregelbundna och långsträckta form.»
Under det vi påmint oss ofvanstående, hafva vi nått
remnans slut och se nu i sydost utsiktstornet, dit vi på
femton minuter bana oss väg genom skogen.
Vi häpna öfver den tafla, som härifrån utbreder sig för
våra ögon. Jämtlands vackraste och fruktbaraste trakt,
bygden kring sjöarna Storsjön och Näckten, visar sig som
en uppslagen bok. I alla väderstreck läsa vi om en
storslagen och karg naturs djärft tilltagna former men tillika
om en gammal kulturbygds rika odling.
ögat fängslas i första hand af de snöklädda,
hvitskim-rande fjällen i väster och sydväst. Det är Oviks-,
Storsjö-och Klöfsjöfjällen. Ännu — den 16 Juni — ligger den
1365 meter höga Hundshögen täckt med den hvitaste snö.
Här och hvar på fjällets fot afbrytes det hvita täcket af
vågrätt gående, bara utsträckningar, och den hemska
Dörrsjö-dalens tvärstupande vägg bildar med sin dunkelsvarta färg
ett skarpt afbrott. På Storfjället och Drommen har solen
redan gjort rätt stora barfläckar. Dock hinner hon ej under
den korta nordiska sommaren fullständigt utdrifva kung Bore
från dessa hans starka fästningar.
Nedanför Klöfsjöfjällen anar man en djup dalgång. Det
är Ljungan, som här skummande och forsande banar sig
väg ned till Hålsjön, hvilkens öfra ände lik en blank spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
