Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen ha skäl för sin stolhet öfver utsikten därifrån. Sedan
vi vikit af till höger, vandra vi fram mellan de gamla
gårdar, som här ligga kringströdda, och snart befinna vi oss,
tack vare de praktiska vägvisare, som uppspikats af här
boende medlemmar af S. T. F., uppe på bergets topp.
Hvilket tjusande panorama upprullar sig icke här för oss, hvart
vi vända våra blickar! Vända mot kyrkbyn, som ligger djupt
nedanför i dalen, se vi till vänster Kyrksjön med Tröstens
vackra stränder och till höger fängslar oss Elfvik, där det
ligger så fullt af stämning med sin gamla träbro och sina
trädgrupper, som spegla sig i Vadeån. Midtför höja
Bolle-bergen sin puekelformade kam. I väster bördiga slätter,
genomskurna af Vadeån och Elgeredssjön och begränsade af
de miltals aflägsna höga Elfåsame med flera berg. Vid klart
väder ser du härifrån österut en strimma af det fjärran
blånande Bottenhafvet. En annan dag styra vi kosan till
Bolle-berget och trakten där omkring. Vägen viker af till höger
vid kyrkan. Se där syns prästgården, ett tvåvånings vackert
hus; omgärdadt af grönska ligger det så afskildt. Förbi
förra gästgifvaregården öfver järnvägen leder vår väg. Doldt
i granskogen gömmer sig Bergvik. Uppför skogsbacken
förbi smågårdame kan du fortsätta ända fram till Rotprick
och Rönnebo, hvarifrån utsikten öfver Kyrksjön, som här
genom ett smalt sund har sin förbindelse med Storsjön, är
mycket tilltalande. Vi slå in på någon af de skogsvägar,
som leda upp till Bollebergen. Strax nedanför foten passera
vi en gammal halft förfallen stuga, den så kallade
lappstugan. Den lär vara uppförd för lappar och ännu om
vint-rame, då dessa komma hit neddrifvande med sina
renhjordar från Jämtlands och Härjeådalens fjäll, uppsöka de den
med förkärlek.
Sedd en aftonstund i höstetid, då dess bakgrund, östra
Bolleberget, ännu på sin topp bär liksom en gyllene gloria
af de sista strålame från septembersol, som snart sjunker
ned bakom det sköna västra Bolleberget, medan den
nedanför liggande skogen redan står mörk och dyster, fröjdar icke
blott denna »vrå bland bergen» betraktarens öga, utan är
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1900. *9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
