Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förr var det icke så. Då ägnade sig skogslapparne ännu
uteslutande åt renskötseln och då hade hvar och en flera
stycken kåtor på sitt af myndigheterna fastställda
»skatteland» eller renbetesland, mellan hvilka han så flyttade under
sommaren; vintertiden åter tillbragte han utom
lapplands-gränsen, ofta ända nere vid kusten, och då bodde han i
tält af samma konstruktion som fjällapparnes. Men nu är
det annorlunda. I hela Malå socken med alla dess 182
lappar (år 1890) finnas i närvarande stund blott fyra kåtor,
en på Strömnäset, två vid Koppsele (kanske nu flyttade till
närheten af Strömnäset) och en vid Dambacken längre uppåt
Malån. Och dessa kåtor äro icke ens att anse som
lappar-nes egentliga bostäder, utan endast som »sommarstugor».
Kändt är, hurusom befolkningen i vida trakter af Norrland
bor i det egentliga boningshuset endast om vintern, men om
våren flyttar ut i bagarstugan och bor där hela sommaren
öfver. Under tiden står stugan tom med öppna spjäll och
undergår en grundlig och behöflig luftning. På samma sätt
bo alla skogslappar i Malå, Sorsele, Arvidsjaur och
Arjeplog numera i ordentliga stugor om vintern och flytta ut i
den bredvidstående kåtan för sommaren, om de nämligen
öfver hufvud taget ha någon kåta. Många renägande
skogslappar ha t. o. m. endast stuga.
Allt detta sammanhänger med den riktning
skogslap-parnes renskötsel har tagit under senare tider. Den tid, då
skogslapparne skötte sina renar på det gamla goda sättet,
hvilken tid skildrats af Petrus Læstadius i hans bekanta
Journal, Stockholm 1831—33, den är för länge sedan
oåterkalleligen försvunnen. De norr om Piteälfven boende
skogslapparne (både i Pite och andra lappmarker) sköta nog ännu
i allmänhet sina renar något så när väl, somliga till och
med mönstergillt, men icke så de södra skogslapparne, de
i Arvidsjaur och Malå och socknarna däruppom. Där
inskränker sig deras »skötsel» af renarna numera
hufvudsak-ligen till några vanmäktiga försök att samla ihop hjorden
under den värsta myggtiden på sommaren för att skilja
renarna efter deras olika ägare och märka de nyfödda kalf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
