Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han skall hafva druckit, och ur en djupt urhålkad sten, S:t
Olas sten, som sedermera flyttats men ursprungligen legat
vid källan, säges han hafva vattnat sin häst. En träbild, som
skall föreställa S:t Olaf, finnes också ännu i kyrkans sakristia.
Otvifvelaktigt daterar sig denna sägen från den tid, då
den norske konungen Olaf Haraldsson inom Sverige samlade
en här och med denna tågade genom Jämtland in i det
egentliga Norge och där stupade i slaget vid Stiklastad 1030.
Huru och när Borgsjö erhöll sitt nuvarande namn, är
ej lätt att med visshet säga, men ett allmänt antagande är,
att det uppkommit däraf, att det fordom funnits en borg
inom orten. Det förmodas nämligen, att redan tidigt, när
Jämtland hörde till Norge och Borgsjö således utgjorde en
utpost mot detta rike, synnerligast som vägen från kusten
inåt Jämtland gick just genom denna bygd, ett gränsfäste
eller en mindre borg härstädes uppförts. Denna borg skulle
enligt samma förmenande under unionstiden ha kommit i
danskarnes händer och så under Engelbrekts frihetsstrid
blif-vit i likhet med Faxehus och Styrnäsholm intagen och
förstörd antingen af Erik Puke själf eller af hans
underanförare Olof Djekn.
Starbäck gifver också skäl för detta antagande i sitt
arbete »Berättelser ur svenska historien». Han säger
nämligen i sin berättelse om Erik Pukes intagande af de
norrländska borgarna och på tal om ett något dunkelt slott,
Kryssborg, hvars läge icke kunnat bestämmas:
»Om nu detta fäste — Skansberget i Stöde — eller
något annat — vid Attmar finnas äfvenledes lämningar efter
murar, så ock i Borgsjö, hvars namn redan hänvisar på en
gammal borg — varit det vid denna tid förekommande
Kryssborg, eller om det legat mera norrut, det kan
numera svårligen afgöras.»
Härtill fogar han en särskild not, hvari det heter:
»Om Borgsjö skrifves af en gammal forskare: ’Om
denna skansens ålder eller öde kan man hvarken genom
läsande, skrifvande eller genom efterfrågande hos
landtfol-ket erhålla någon pålitlig efterrättelse. Man kunde snart tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
