Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen och skolbildningen åter stodo naturligtvis på en
jämförelsevis låg nivå.
Som en kulturbild från denna tid och som ett bevis på,
hvilken ståndpunkt det andliga lifvet då ännu intog, må här
meddelas historien om huru Borgsj öborna blefvo af med
vargarna.
På 40-talet — heter det — voro vargarnas antal och
närgångenhet så oroande stora, att de blefvo en landsplåga,
som de yngre numera knappast ha en aning om. I denna
nöd hölls samråd socknemännen emellan och alla trodde sig
förstå, att här voro kraftigare medel af nöden än blott
bössor, varggropar och dylikt. När därför en man af finnarnas
släkt, Per Grund från byn Grundsjön på gränsen till
Hel-singland, erbjöd sig att mot en ersättning af en kappe korn
årligen af hvar bonde »trolla bort» vargarna, så antog man
med tacksamhet hans förslag. Per Grund fick så en man
med sig, sökte och fann ett mot väster ledande färskt
vargspår, som han sedan följde från Parteboda och genom
Bol-tjärns och Ange byar, allt under det han läste besvärjelser,
förvisande vargarna västerut till fjällen. Sedan dess har ingen
enda varg varit synlig inom Borgsjö.
Så är i korthet historien. Trolldomen må man ju lämna
åt sitt värde, men — och detta är just det betecknande för
den tidens folktro — ersättningen till Per Grund, den s. k.
»vargtullen», erlades faktiskt i flere år.
Så kom skogsafverkningen, och i och med detsamma
kan man säga, att större förändringar började göra sig
märkbara inom samhällslifvet. Penningen sattes i rörelse och
gjordes lätt åtkomlig genom goda förtjänster vid skogs- och
flottningsarbeten. Behofven och fordringarna växte i
sammanhang därmed och handelsbodar uppsattes flerstädes, och
genom beröring med främlingar, isynnerhet tillströmmande
värmländingar, började äfven sederna och lefnadssättet att
så småningom förändras.
När så järnvägen i slutet af 1870-talet drogs fram genom
bygden, så åstadkom den naturligtvis ännu större och raskare
förändringar, icke blott ur affärssynpunkt utan jämväl äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
