Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktig man, fick, oaktadt klagomålen och bönerna om
konungens hjälp att utfå gåfvan, ändock behålla rofvet*.
Som förut nämnts, ägde klostret, oaktadt förlusten af
drottning Doroteas gåfva, likväl ansenlig förmögenhet.
Men snart nalkades den tid, då de nordiska klostren
hade fyllt sitt värf, ja, kanske öfverlefvat sig själfva, då de
längesedan synas hafva upphört att föra mänskligheten framåt.
Luthers kraftiga protester mot påfvedömets andliga slafveri
hade banat sig väg till norden. Rikedomarna hade vållat
klostrens sedliga förfall, och folkets vördnad och kärlek
bildade icke längre någon skyddsmur omkring dem, på samma
gång konungarne och adeln kastade rofgiriga blickar på de
hopade skatterna. Det var då, som »tiden kom och gjorde
hemgång uti helgedomen».
Redan 1519 hade Dragsmarks kloster fått en världslig
föreståndare och på 1530-talet fingo de munkar, som så ville,
utträda ur klostret. De öfriga fingo stanna kvar och åtnjuta
sina förra inkomster, dock med skyldighet att aflöna och
underhålla en luthersk präst, hvartill antogs klostrets förre
skriftfader, Nils Pedersson, hvilken fick sin bostad på en
gård, som ännu bär det betecknande namnet Kättorp.
»Men denna ovanliga medgörlighet», skrifver Axel
Emanuel Holmberg** »blef af kort varaktighet. Röfvare,
höljda i läronitets mantel, infunno sig snart för att föra
något silfver af det gamla afguderiet till Danmark’ och
plundrade Mariækyrkan på dess dyrbarheter. Munkarne
utdrefvos och klostergodsen förvandlades till ett eget
krono-län under särskild länsherre. Följande sekel fullbordade
förstörelsen. Klosterbyggnaderna nedbrötos och en rå
egennytta skändade Mariaekyrkans kungliga rundbågar, hvars
ämnen öfverfördes till Bohus af danske landshöfdingen Ivar
Krabbe och där hopfogades till tvänne försvarstorn, på hvilka
— liksom till straff för vandalismen — svenska fanan ett par
år därefter svajade.»
* Vilhelm Bergs nyss anförda arbete, sid. 35.
** Bohusläns hist. o. beskrifning af A. E. Holmberg, tryckt 1848, sid. 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
