Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språk på annat värde än det — för en sådan enda och bästa
— att vara verklighetstrogen.
* *
*
I Värmlands kargaste och oländigaste trakter slog finnen
ned sina bopålar, då han för två till tre hundra år sedan hit
invandrade för att undgå hungersnöd eller härjande fiende.
På den södra sluttningen af något berg byggde han sitt pörte,
men först efter år hade han genom otroligt arbete lyckats
få en liten åker omkring detsamma. Men då såsom nu
lönade sig åkerbruket klent på skogen*. Den naturligaste
näringskällan jämte jakt och fiske var boskapsskötsel.
På sommaren hade boskapen, vaktad af jetarn
(vallhjonet), godt bete i skogen. Men då rågen från svedjefallet
och de små åkertegarne och dikesrenarna lämnade
otillräckligt vinterfoder åt boskapen, måste sådant skaffas från
sjö-och älfstränder, men hufvudsakligen från stundom långt
af-lägsna myrar samt skogsbråtar eller forna svedjeland, som
ofta buro rikligt med foder under de första åren efter
rågskörden.
Det hö, som skördades hemma på hårdvall, kallades
jonslått, hvilken ej bestod af odlade grässlag — sådana
visste man ännu ej af — utan af vildgräs, som, slaget,
kallades vildhö eller vildfoder. Detta utgjordes af ärtväxter
(t. ex. Orobus tuberosus, Vicia Cracca och sepium
samt Lathyrus pratensis), Juncus- och Poa-arter (Poa
pratensis, trivialis och annua), klöfver (Trifolium
pratense, äfvensom den här och där förekommande Trif.
medium och repens) samt hven (den ymnigt förekommande
Agrostis vulgaris och stolonifera) och framför allt den
tufbildande Aira cæspitosa samt Nardus stricta, hvil-
* Finnsocknarna i Värmlar.d äro i allmänhet bildade af andra
församlingars utskogar. Så Södra Finnskoga af Dalby sockens forna utskogar. Däraf
uttrycket på skogen, hvilket i både Finnskoga och Dalby är liktydigt med:
i Södra Finnskoga. — I Ny pastorat betecknar detta uttryck den sent bildade
Nyskoga socken o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0179.html
