Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stekpanna. För att ösa välling och mjölk hade man med
en slef. Till potatisen var den onödig, ty då denna var kokt,
hvilket man lätt nog kände genom att sticka en spetsig
träpinne i en eller annan, så slog man vattnet af den och
alla togo gemensamt ur grytan, hvadan denna sålunda i
Värmlands undangömda finnbygder fått ända till senaste tid
spela sin gamla roll enligt det finska ordspråket:
Äldst bland fångstredskap är buken,
grytan är det äldsta käril.
Tallrikar kommo aldrig i fråga. För mjölk och
välling hade man med af masurkota gjorda, till formen
hvarandra mycket olika skålar,
som kallades rotkoppar eller
kotfat, ehuru ej en åt hvarje
— flere åto ur samma kopp.
Dock hade enhvar sin sked af
trä. Hvad man allra minst
glömde var pipa och tobak,
det första man grep sig an med
af det medförda förrådet.
Innan tändstickor funnos och då
man hade ännu mindre tillfälle SaItkont af näfver frän Södra Finnskoga
än vanligt att af grannen låna Fot. af Albin Andersson.
värme, så medfördes äfven
elddon: stål, flinta och knösk (fnöske) i en s. k. eldförpung af
barkadt fårskinn. Sedan kaffe kommit i bruk, medfördes
naturligtvis kaffeattiralj jämte malet kaffe i en näfverburk
med en liten skjutlucka i öfre bottnen.
Som vägen till slåttermyren oftast var lång och man
under sommaren ej kunde köra dit, utan själf måste bära
allt som behöfdes, tog man naturligtvis med endast det
nödvändigaste. Inga sängkläder kommo i fråga. Man sof på
nyslaget hö, benämndt sängfoder. Andra gångkläder än de
träflaskorna i söder tyckes dock, så långt spåren räcka, visa, att dessa varit
typiska för de norra finnskogarna och de små näfverbuttarna för de södra.
Hvarför? Emedan afstånden i söder voro mindre. Man behöfde icke där förse
sig med så mycket mjölk för resan.
Svenska Turistföreningens Årsskrift, iqoi.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
