Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsvägslif på velociped.
Af Alfred Wahlstedt.
Det var den tiden på året, då krafvet på frihet och
längtan efter äfventyr förnimmas som starkast hos enhvar,
som ännu har en enda gnista af ungdom i kroppen. Många
äro de, hos hvilka dessa ropande röster förstummas inför
andra af mer bjudande stämma. Dem alla ägnar jag dessa
rader — skral ersättning, men välment — ty den här gången
blef jag icke en af dem.
Det var på själfva midsommarmorgonen, som jag lade
af min gamla människa och satte min nya upp på en
velociped, hjulande gladeligen fram utmed Storsjöns strand i
Jämtland med Stockholm till mål. Galenskap, sa’ de tröga
jämtarne, men det fäste jag mig icke vid. Det var i stället
öfvermåttan härligt i det vackra midsommarvädret.
Storsjön bredde sig vid och underbart blå i solskenet, utmed
stränderna leende bygder, därbortom skogen, hvars
mörkgröna matta i fjärran smälte samman med de dunkelblå
fjällen, som i majestätiskt lugn höjde sig högt mot den
ljusa himmeln. Och det gick raskt undan, än mellan ängar,
som skiftade blå af styfmorsviol eller violettröda af
maj-vifva, än genom djupa skogar. Men rätt som det var tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
