Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sydsvenska insjöarna, och de bilda gentemot dessa en
alldeles särskild typ. Hvad som mest frapperar
sydlandingen, är bristen på vegetation vid stränderna. Dessa äro
merendels alldeles nakna. Aldrig ser man säf, vass eller
andra högre vattenväxter bilda en öfvergång mellan
stranden och den fria vattenytan, utan denna gränsar omedelbart
intill den gråa bädd af sterila stenar, som åter i sin tur
omges af ett bälte af videbuskar, innan slutligen björken
vidtager, såvida nämligen sjön ligger nedanför trädgränsen.
Blott i någon vik, där en bäck har aflastat sitt fint
fördelade slam, klädes strandvattnet af några tämligen högvuxna
starrstrån (vanligen Carex acuta). Vattnet är mörkblått och
klart, så att man på ganska stort djup kan iakttaga
bottnens beskaffenhet. Denna utgöres från stranden och ut till
ett par meters djup af stenar, och först därefter böijar
gyttjan. Häremot stå dock sådana sjöar, som få sitt vatten
direkte från jökelälfvar, i skarp motsats. Deras vatten är
isynnerhet på sensommaren intensivt ljusblått af jökelslam,
som gör det så grumligt, att man ej ser bottnen på en half
meters djup.
Strändernas vegetationslöshet inverkar naturligtvis också
på djurlifvet. Hela den strand- och gyttjefauna af snäckor,
musslor, vatteninsekter och smådjur, som befolkar andra
sjöars stränder, är här företrädd blott af några få
insektlarver (bland andra s. k. husmaskar), ett par skalbaggar
och ett par arter små kräftdjur. Några få djur, t. ex. en
liten ärtmussla (Pisidium), ha sökt en ersättning för
strandgyttjan i sjöbottnens gyttja längre ut på djupet. I det fria
vattnet råder ofta ett rikt djur- och växtlif, sammansatt af
diverse små kräftdjur och alger m. m.
Sedan vi gått öfver en gräsbevuxen äng, där
kungs-spiran (Sceptrum carolinum) reser sina gulblommiga, styfva
stjälkar, äro vi framme vid stranden. En uppskrämd
drillsnäppa gör några slag öfver vattenytan, några gäss kackla
i en vik, och bergänder sträcka i luften. Af gässen finnas
i fjällen två arter, sädgåsen (Anser segetum) och fjällgåsen
(A. erythropus’)-, på flere trakter äro de dock ganska säll-
Svenska Turistföreningens Årsskrift, iqoi. T 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
