Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varskjuts. Af ett par kandidater från Upsala, med hvilka
jag sammanträffade i Kurravara och hvilka ämnade
uppehålla sig några dagar på stället, skämdes man icke att
begära 1,50 kr. pr man och natt blott för den allra torftigaste
sofplats, utan den ringaste förtäring vare sig i mat eller
kaffe — många andra exempel att förtiga.
Till ledning för de botanister, som möjligen kunna
komma att besöka Kurravara, vill jag nämna, att
Chry-sosplenium tetrandrum växer ganska rikligt vid stranden
nedanför Tomei stuga. På berget Kurravara växer, ehuru
det icke höjer sig öfver björkgränsen, i blandning med en
del öfriga fjällväxter ymnigt Andromeda tetragona. Efter
ifrigt letande kan man också i bergspringorna här och där
finna en liten tufva Woodsia glabella.
I Kurravara sammanträffade jag med professor T., i
hvilkens sällskap resan sedan fortsattes ända upp till
Torne-hamn. Det hällregnade, när vi vid middagstiden den 7 Aug.
lade ut från land. Utom tvänne roddare från Kurravara
medföljde äfven en reservkarl, som jag mot en dagaflöning
af 5 kronor medtagit som bärare under några dagars
tilltänkt exkursion i fjällen kring Torne träsk.
På den 3 mil långa sträckan mellan K. och Torne träsk
passeras tre forsar. Den första af dessa — Vakakoski —
är störst och stridast. Professorn och jag måste här sättas
i land för att icke med vår tyngd försvåra stakningen
uppför den V4 mil långa forsen. Medan detta arbete pågick,
hunno vi hålla middag vid en uppgjord eld ofvanför forsen,
hvarvid vi roade oss med lösningen af ett ganska kinkigt
problem: att förvandla ett par sönderslagna ölbuteljer till
chokladkoppar.
De båda öfre forsarna voro icke värre, än att de
till-läto stakning utan någon urlastning af båten. Tillräckligt
strida, djupa och steniga voro de dock för att bibringa den
vid dylika färder ovane en viss respekt för farvattnet och
färdsättet. När de 10 å 12 fot långa stakama ibland icke
funno någon botten i den brusande strömmen mellan de stora
stenarna, och den oformligt långa och smala båten hotade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
