Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss. Då vi kommit ett stycke ut »i öppen sjö», skrällde
en stark åskknall, och regnet hade börjat. Ett ilsket piskande
tvärs igenom tälttaket. Vårt humör och våra kläder
be-stodo profvet. Intressant att se regnstrålarna raka mot
vattenytan, och där hoppade dropparna som elastiska
risgryn, upp och ned, upp och ned. Då himlen gråtit ut
grundligt, så att en blå sjömanströja visade sig där uppe, och solen
log, då blef likväl vår munterhet mindre uppstyltad. Malan
sjöng Jöddes visor, och Havva öppnade matförrådet. Martin
knäppte af plåten N:r 2. (Ömkligen förolyckad vid
»framkall-ningen».) Gymnasisten och Malan lämnade åt sjön Fegen
en dyrbar, »korkad» handskrift i en butelj.
Ett märkligt ögonblick, då vi uppnådde gränsen mellan
Halland, Småland och Västergötland. En sten i vattnet
betecknade mötespunkten. Vi höjde ett lefve för de 3
landskapen, till den kraft och verkan det hafva kunde. Bakom
oss låg Halland, framför oss till höger Småland, till vänster
Västergötland.
Vi beslöto att för en stund lägga till vid Sandvik i
Småland. Där är en kyrka, värd att se, och en folk- och
småskollärare—klockare—organist, som duger till ciceron.
Han har kyrknycklarna om hand. Kyrkan, ny sedan 1898,
är af granit i götisk stil, liten och konfektartad. Den ligger
på en kulle, som sticker ut i sjön. Vatten och skog hvart
ögat ser. I en stor kronopark där invid får man skåda älgar,
om man har tur. Den hygglige organisten gaf intressanta
statistiska uppgifter från socknen. In summa 216 invånare,
sista begrafningen förrättades september 1899. »Under den
tid jag har varit klockare här», berättade han i äkta
folkskollärareton, »och det är nu öfver 20 år,’ har det endast
förekommit 6 lysningar, och eftersom jag har 50 öre för
hvar lysning, så blir det ju 3 kronor.» — Hvilken småländsk
sparsamhet behöfs inte för att under sådana villkor lefva
själf och mata en barnskara på 11 individer! Herr V.
föreföll dock belåten. Han visade oss kyrkans gåfvobok, »bara
som ett kuriosum», och ett rökelsekar från katolska tiden.
Om det senare yttrade han: »Till att vara så gammalt, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
