- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1901 /
323

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men du känner namnen på brefskrifvarne, spöket på
skogen, tecknen på rutan — kanhända är du den siste, den
allra siste på jorden, som känner dem.

Och så lämnar du dagsverkslistan på kontoret eller
priffebordet i salongen eller balen på Tongstaholm eller
räfven i grytet och går upp på din långsmala kammare på
ena flygeln och stänger dörren till och tecknar på papperet
hvad du under sakta skridande vinternätter hört af
gammal-dagsfolk, hvad du lärt af dragkistor och nipper skr in, af
trotjänare och tomtar. — Hvad mer om orden blifva illa
valda, om satserna blifva felbyggda — din oskolade hand
förmår ej skapa ett stilistiskt mästerprof; du vill endast
återskänka ditt land en del af sig själf!

Och du vandrar på stolta stigar i de gamla
krönike-präntarnes spår. Snorre och Saxo och Froissart hafva gått
den vägen före dig. — Det är så herrgårdsromanen blifvit
född till världen, så har den gått från den lilla kammaren
uppe på flygeln ut öfver allt landet. .. .

Dock, ännu äger Sverige herrgårdar af det äkta gamla
slaget, gårdar, hvilka aldrig vandrat hand ur hand likt
kopparslantar, utan som bevarats och förkofrats med sina
välskötta marker, som rikligt löna odlarens flit, och med
under-hafvande, de där i generationer vant sig att med kärlek och
förtroende se upp till samma stam af husbönder. Ännu
finnes det herrgårdsfröknar, hvilka brodera sina brokiga
bordlöpare i skuggan af de sträfbladiga almar, deras grandonklar
en gång planterat. —

Vår färd bär till tvänne sådana gårdar i Västergyllens
redliga junkerbygd. Har du lust att följa mig, så stig bara
upp. Det finnes godt om plats i min långa, hårdfjädrade
char-å-banc, och gästfriheten dit vi styra kosan är obegränsad.

Seså, nu äro vi färdiga. — Tömmarna i hand, två stolta
klatschar med piskan. Och så i traf!

* *

*



Det torde vara vanskligt att kunna uppleta tvänne mera
karaktäristiska prof på den svenska herrgårdens bägge
vidt-skilda typer än Östad och Koberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:54:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1901/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free