Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
timme, då båten är i gång, samt 2 kr. 40 öre, då den under färden får
ligga stilla och vänta. Men som båten företrädesvis är afsedd för
flott-ningsarbete vid Simeå ångsåg och stundom är så anlitad i och för dylika
arbeten, att den icke genast kan af turisten få tagas i anspråk, är
lämpligast att något i förväg med beställning vända sig till ofvanuämnde
ingeniör Liljedahl, hvilken för dylika fall utlofvat största möjliga
tillmötesgående. — Till sist bör nämnas, att i Arbrå finnes ett mycket godt
och billigt hotell, där turisten kan taga sitt stamhåll under sin vistelse
på orten.
M. B.
Också ett fjäll problem, Uti den berömde och vidtbereste
Lands-höfdingen och bergsmannen Daniki, Tieas’ presidiital*) i
Vetenskapsakademien år 1765 omnämnes (sid. 77) ett mycket intressant, men delvis
gåtfullt minne från hans då nyligen utförda resa genom lappmarkerna
med gränskommissionen. På tal om is- och snöhöljda fjäll yttrar han
följande. »Alla snödrifvor ökas väl årligen utan på mer och mer, men
de minskas ock årligen, det ena året mer och det andra mindre; likväl
icke så mycket utan på, som mer och aldramäst inunder, vid brynet
å jorden eller Hällestenen: och Gud vet, hvad det är för varme, som
verkligen mer agerar inunder än utan på dem; hvarpå jag sedt
oändliga stora bevis, och må jag förtälja et enda: at under gränse-färden,
stötte jag med hela medföljet af inemot 40 hästar au på et Is-Fjell,
hvar-öfver ej var möjeligt at slippa utan en stor omväg af flere mil; Men
Lapparne viste oss en väg inunder sjelfva Is-Fjellet, där en liten grunder
Elf lopp fram, som på många hundra famnars längd skurit sig neder
till sjelfva gruset, och formerat de präktigaste hvalf, som någonsin i de
högsta Kyrkor kunna ses,**) och hvilken Elf vi ridandes nyttjade som
den jämnaste landsväg, utan at vattnet stod högre än knappast öfver
Hästehofvarne. Dår och hvar voro några enda små hål utfrätte i dagen,**)
men utom dem, var ändå tillräckligit ljus i denna besynnerliga Is-ståll,
som likväl gaf oss allesammans en hel blå färg, så til ansikte och
händer som til kläder, men särdeles linnetygen, hvilka aldeles liknade et
blått kläde.» — Det synes mig vara en värdig uppgift för nutidens
svenska fjällturister att söka säkert utröna, hvilket ställe Tu,AS åsyftar
med dessa rader, och att beskrifva dess nuvarande utseende. Att Tilas
icke tillåtit sig några medvetna öfverdrifter i framställningen, är
fullkomligt visst; likaledes att han ej kunnat missminna sig, då
tilldragelsen var så färsk; men så vidt jag vet, passar ej beskrifningen numera
på någon enda fjällpassage vid riksgränsen. Det är möjligt, ja kanske
sannolikt, att han afser östra randen (mot Labba) af Salajekna å Suli-
•) Utkast till Sveriges Mineralhistoria — för sin tid ett mästerstycke, rikt på
iakt-tagelser och framsynta förslag.
*•) Kursiveradt nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
