Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungefär 30 m. från det nämnda rummet var vägen helt och hållet
spärrad af sådana; dock tycktes klyftan fortsätta. Termometern visade nu
+ 8° C.
Man hade framträngt tillsamman ungefär 60 m. i berget utan att
besväras af några ohälsosamma gaser eller af instängd luft.
Anmärkningsvärd var den ringa fuktigheten, ty endast undantagsvis sipprade
vatten fram ur berget, och blott på ett enda ofvan omtaladt ställe syntes
is. Inga spår till droppstensbildningar funnos för handen, något som
på grund af bergartens beskaffenhet ej heller var att vänta.
Det nu anförda är hufvudinnehållet af beskrifningen. Denna
utgör emellertid icke det första meddelandet om grottbildningar i
Hofver-berget. I Svenska Turistföreningens årsskrift för 1900, sid. 214, omtalar
nämligen P. Norberg en mindre grottbildning, uppenbarligen
tillhörande samma spricksystem som de ofvan berörda grottorna. Från
den vik af Storsjön, som skjuter in mellan Hofverberget och Viggebyn,
ser man ett trettiotal meter öfver sjöns yta en öppning i berget, hvilken
för genom en 6 å 7 m. lång gång, som slutar i en djup, mot bergets
inre stupande klyfta, densamma som ofvan omtalats såsom inifrån
uppnådd, då man trängde ned från den högre upp belägna.
Af samma natur, om icke rent af en fortsättning af de
sprickbildningar, som ofvan omtalade grottor utgöra, tyckes den sedan gammalt
kända »Hofverbergsremnan» i bergets norra del vara. Denna är dock
öppen i dagytan och framgår genom den starkt tryckpåverkade porfyr,
som utgör bergets hufvudmassa.
Tolkningen af de uppenbarligen ovanligt rikliga sprickbildningarna
i Hofverberget sammanhänger på det allra närmaste med uppfattningen
af själfva bergets natur. Högbom*) anser, att detsamma ej kan vara
en horst, äfven om dess isolerade läge vid första påseende kunde ge
anledning till ett sådant antagande, utan att det är ett vid
bergskedje-bildningen hit öfverskjutet porfyrparti. »Den omständigheten, att vid
öfverskjutningsplanets utgående ofvanför Svedje, norr om Dalåsen,
träffas partier af samma slags krossade profyr (som i Hofverberget),
skulle möjligen gifva stöd åt det antagandet, att berget är en rest af
ett öfverskjutet parti, i hvilket Ölandicusskiffem och kvartsiten blifvit
genom öfverskjutning betäckta af porfyren.» Om så är fallet, torde
bergets bildningshistoria i viss mån predisponera till uppkomsten af
spricksystem af det slag och i den riktning som nu blifvit kända.
Dessas ålder är emellertid ännu ej utrönt.
Då detta system af grottor otvifvelaktigt är af det allra största
intresse äfven ur turistiskt synpunkt, har Turistföreningen satt sig i
förbindelse med vederbörande i Jämtland för åtgärders vidtagande
angående grottans närmare undersökning och tillgänglighållande. Redan
*) Geologisk beskrifning öfver Jämtlands län. S. G. U. Ser. C. n:o 140 (i8g,|), sid. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
