Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chauvinistiska teorier till deras spets. Han dog 1769. Om
honom gå många sägner i bygden än i dag. Han har
åtnjutit stort anseende och t. o. m. betraktats som
undergörare. Så berättas att han en gång vid en enbuske på
prästgårdens ägor med ett par hufvudhår band »pesten», då denne
i skepnad af en gosse med lie och en flicka med räfsa kom
för att »skörda» och »raka rent». »Busken» står ännu kvar
och har blifvit ganska ansenlig på den långa tiden.
Stammen, som är tämligen hög och mer än en meter i omkrets,
uppbär en mycket vid och ogenomträngligt tät krona. Man
har icke vågat hugga ned den, emedan pesten då skulle
komma lös. Några präster berättas hafva varit på väg att
göra detta, men blifvit hindrade genom någon häftig
sjukdom eller på annat sätt. Numera är väl den vidskepliga
respekten för enen till stor del försvunnen, men det Oaktadt
får hon fortfarande stå i fred.
Sedan vi kommit förbi den täcka kulle, på hvilken
kyrkan står, ha vi åter älfvens smala strömfåra. Den går här
genom en bördig trakt, och präktiga gods ligga å ömse sidor.
Närmast till höger helt nära älfven ligger den gamla
säterigården Odenstad, hvars namn tyder på, att platsen varit ett
forntida offerställe. Godset grundlädes i början af 1600-talet.
I början af förra århundradet bodde här fänriken Knut
Knutsson Lilljebjöm, hvars dotter Anna Lisa var Erik Gustaf
Geijers maka. Det var i allén här vid Odenstad, som Geijer
på ett originellt sätt gjorde sitt frieri. Hans blifvande
svåger Henrik Lilljebjöm berättar därom i sina
»Hågkomster från ungdomen» sålunda: »Det var en vacker juli afton
1809, som jag fått tillstånd att från Aspsäter, där skolan
då var, gå hem till Odenstad. Strax efter min hemkomst
får min far bud från en resande herre, som stannat i allén
och där ville tala vid honom. Detta föreföll oss alla högst
besynnerligt, men blef snart förklaradt. Inom en kvarts
timme kom min far åter, åtföljd af en nära bekant och
släkting, Erik Gustaf Geijer. Då min far träffat honom
och yttrat sin förundran öfver att han ej rest fram, hade
han svarat: »Jag ämnar ej resa fram, om farbror har något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
