Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då rågen infördes i rian, väggslogs den först i nedre
våningen, hvarvid åtminstone */« r&gen föll ur.
Väggslagningen tillgick på det sätt, att två och två personer
stodo mot hvarandra, slående hvar sin nek mot väggen.
Efter 6—8 slag kunde neken, om den var riktigt väl torr,
vara färdig, då man genast grep efter en ny. De sålunda
väggslagna neckema, som kallades rågsköttlar, slungades upp
på barret för att ytterligare torkas samt slagtröskas vid
lämpligt tillfälle.
Då man begagnade fallrior, väggslogs rågen
naturligtvis där. Afkastningen medtogs hem, halmen stackades och
hemkördes på vinterföret. I äldre tider användes också
pornor, d. v. s. i marken gräfda gropar, på sidorna och
bottnen fodrade med skinnfällar eller näfver.
Rundtom-kring var uppfördt ett skrank, hvaröfver man med händerna
slog rågneckema, så att komet lossnade och föll ned i
pornan, hvarifrån det sedan upphämtades och hemforslades.*
Rian eldades för att rågen skulle bli väl torr och lätt
att tröska ur. Veden inlades omsorgsfullt i ugnen och
fick brinna utan tillsyn. Det fanns ej skorsten eller aflopp
för röken, utan denna sökte sig allestädes väg genom den
orappade ugnsrösen, gick upp genom barret och
genomträngde den därå upprättstående rågen. Och då såväl
dörren som skjutluckan under tiden voro väl tillslutna, så
pinade sig röken ut öfverallt, där den minsta öppning fanns.
Och som allt där inne var torrt och eldfängdt, inträffade
ofta eldsvådor, särskildt vid användning af lång ved, då
bränder kunde falla ut ur ugnen. Af denna anledning gick
för ej länge sedan den sista rian i Röjden upp i rök. Då
dylikt emellertid var kännbart för Finnskogens fattiga
in-byggare, sökte man vid eldningen iakttaga all försiktighet.
Man började elda 6 eller 8 dagar före tröskningen,
men i förstone ej strängare, än att handen kunde läggas
på den stock, som öfver ugnen uppbar lafven. Säden
* Af sådana pornor, hvilka hafva ett stort kulturhistoriskt intresse,
finnas ännu märken vid Olofstorp i Mangskog, och namnet Porna i samma
församling påminner ännu om pornans förra användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
