Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan förstörda praktvåningen. I midtelmuren, kring
hvilken trappan slingrade sig, fanns ett doldt rum, där enligt
sägen prinsessan Richissa, abedissa i S:t Clara kloster och
dotter till Magnus Ladulås, skulle förvarat sina skatter.
När vi besett allt, vände vi åter till första våningen
och slogo oss ned i den stora, runda salongen i ena tornet,
därifrån man hade den härligaste utsikt öfver den lummiga,
grönskande parken, den lilla leende insjön, hvilken fordom
som en löpgraf slagit sin skyddande arm rundt det grå slottet,
och bort öfver skogen med inströdda rödmålade bondgårdar
och bjärtgröna ängslyckor på andra sidan sjön. Här
lyssnade vi nu intresserade till de målande skildringar och
stämningsfulla sägner om Penningbys växlande öden, som fru
O. berättade oss.
Vi tyckte oss se Nils Bosson Sture som en stormvind
i spetsen för sina drabanter hasta till och kasta sig öfver
Jöns Bengtsson Oxenstjemas skaror, hvilka helt lömskt sökt
omringa Penningby under Sturens frånvaro. Vi tyckte oss
höra Kristina Gyllenstjemas suckar och gråt, när hennes
make ryckts ifrån henne. Den gråe riddaren, som lät se sig
emellanåt, än varnande, än hotande, hvem var han? Var
han månne en Stureson? Eller en Roos, en Gyllenstjema
eller en Vrede? Och pagen sedan, som säges hafva blifvit
inmurad i väggen till sin unga matmors sof kamm are till
straff för att han vågat lyfta sin blick till henne i kärlek.
Hans suckar och tunga oroliga steg höras ännu allt
emellanåt i trappan därutanför. När vi så, som ett bevis för
sägnens sanning, fömummo det faktum, att man vid en
senare ombyggnad just i samma mur funnit ett skelett med
en vattenkruka bredvid, gick det oss som en kall kåre
utefter ryggen, och vi vände ofrivilligt på hufvudena för att
se, om ej någon stod bakom och lyssnade.
Strax efteråt förtogs dock det hemska intrycket af
sägnen om den unga flickan, som kommer vacker och ljuf
och pekar leende mot ett ställe i muren, och på det stället
ligger en skatt fördold, ingen vågar betvifla det, konsten är
blott att finna den rätta punkten, där hacka och spade kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
