Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smakade syster Mina utomordentligt och återgaf henne
krafler.
Men ännu voro denna dagens vedermödor ej slut. Min
andra syster, Lova, halkade vid badningen på en gammal
stock i vattnet och skar upp sin hand ganska illa. Vi fingo
lägga ett tillfälligt förband med en näsduk och så snart
Mina och »Svean» hvilat sig något, begåfvo vi oss i väg
till Rimbo, där bomull och gasbindor köptes samt ett tele
gram afsändes till de hemmavarande för att underrätta dem
om, att hemresan uppskjutits.
Sedan allt detta ombestyrts, satte vi oss i 2:dra klassens
väntsal och höllo en konferens. Hur skulle vi nu göra?
Lågo vi öfver natten i Rimbo, som för resten var odrägligt,
fult och bråkigt, fingo vi antingen nästa dag — lördag — resa
hem på tåg och afstå från Björnö, ty vi kunde omöjligt orka
fara denna väg samt sedan från Norrtälje och hem — omkr.
9 mil — på en dag, eller också fingo vi vara ute äfven
öfver söndagen. Senast lördag kväll måste vi emellertid
vara hemma, kosta hvad det ville, och till Norrtälje kunde
vi ej hinna i afton, klockan var redan 8.
Då kom någon af oss — ingen vill nu erkänna sig
som den skyldiga — upp med ett förslag, som genast
antogs. Hvarför ej taga nattkvarter i skogen? Det var så
lugnt, så varmt och torrt; skulle man någonsin kunna vara
uteliggare, skulle det vara en sommar som denna. Då
skulle vi kunna åka så långt vi hunno på Norrtälje vägen
före nattens inbrott och sedan tidigt nästa morgon bese
Mellingeholm och Björnö samt därefter öfver Norrtälje fara
hem våra 5 mil igen, samma väg vi tillryggalagt första
dagen.
Vi voro, efter att ha fattat detta beslut, så muntra som
tre spelmän en midsommardag och trampade framåt vägen
med hurtigt mod. Det gick så bra och utan ansträngning
så här på kvällsidan, när solen sjunkit och man kände sig
sval och lätt.
Nu gällde det blott att finna ett passande logis. Det
finge ej vara för nära människoboningar, men ej heller allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
