- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1903 /
129

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tran i de olika fargerna, så att husen förefalla att vara
olje-målade. Invärtes äro de allmänt renliga och väl hållna.
Bohaget är olika efter råd och lägenhet, men på sängkläder
öfverflödar man, och kuddarna lära ofta pösa af ejderdun.
Bibel, psalmbok och någon annan, gärna Schartauansk,
andaktsbok saknas lika litet i hemmen som på
Shetlands-kuttrarna; men man håller sig äfven med tidningar, icke af
den radikalaste sorten.

Befolkningen bär, hvad männen angår, sjömansprägel,
men den breda, tvärsäkra är ej förhärskande. Ansiktet är
i allmänhet mera långlagdt med väl utbildade, stundom
ganska prydliga drag. En del medelålders kvinnor äro dock
ganska fula och tandlösa. Barnen se friska ut och ha en
spänstig gång. De ha ju tidig öfning i balansgång på §ina
klippor och mellan gatstenarna. Alla hälsa på främlingen,
hvarvid de små flickorna stanna och göra en sirlig nigning.

Mollösundsbons väsen förefaller stilla och besinningsfullt,
hvarken lifligt eller egentligen trögt. Ordrik är han icke,
men ej heller svår att komma till tals med, om man vill ha
reda på något, som hör till hans personliga förhållanden,
hans kommun eller hans yrke. Samfundskänslan synes vara
rätt väl utvecklad. Att fiskaren numera är sin egen man
och ingens dräng, märker man snart. Men han är vänlig
och tjänstvillig. Språket förefaller mig vekt och mjukt,
mycket olikt den breda Västgötadialekten och utan diftonger.
Hon heter »hu», tror »trur», ja »jå», det »de», är »e».
Presens particip användes med förkärlek, både i aktiv och
passiv mening: »Når de e stormande väder, fur en inte kokande
mat på sjön.» Åtskilliga norska ord och uttryck förekomma,
såsom »nok så bra», »de ved je icke», »forskjellig», »skjule»
(= dölja). Af gammaldags svenska ord hörde jag ofta »gäf»:
»De deringa grunna (= grunden) e icke så fiskegäfva.»
»Når långa e tre dar gammel, då e hu mungäfvast.» Som
jag ej är dialektforskare, vågar jag emellertid inte ansvara
för språkprofvens riktighet i alla afseenden.

Tillgifvenhet och trohet synas råda i familjelifvet. En
74-årig fiskare, »Jakob i höjden», som midsommardagen firat

Svenska Turistföreningens Årsskrift, igoj 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1903/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free