Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från spritvaror utan att bindas af något löfte, hvilket
förefaller mig som en manligare och mera tilltalande form af
nykterhet. Att motsatta fall undantagsvis förekomma, är
emellertid troligt: den tekniska termen »skeppargrädde»
(= brännvin) till kaffet finnes ännu kvar i traktens ordlista.
Men ännu några ord om storsjöfisket!
När vi äta vår lutfisk om julen eller stockfiskpudding
i hvardagslag, veta vi kanske inte alla, att det i båda fallen
är långa, som vi ha framför oss, än mindre tänka vi på
hvilken möda och hvilket omständligt arbete föregått vårt
inmundigande af dessa rätter. De långor, som fastnat på
krokarna, göra under sin sista färd föga motstånd, ehuru de
finnas, som äro ix/2 meter i längd. Så snart de kommit
ombord, slaktas de; innanmätet bortkastas utom lefvern,
som inlägges i tunnor för att kokas till fisktran. Lukten från
dessa tunnor är för vanliga människor nästan outhärdlig.
Därpå fylles fiskens innandöme med salt, och långan
ned-lägges hvarftals i lastrummet. Vid hemkomsten utbjuder
fiskaren sin fångst till uppköpare, hvaraf en 4, 5 stycken äro
bosatta i Mollösund. Handeln uppgöres, innan lasten är
lossad, och fiskarena förefalla att vara ganska säkra
affärsmän, hvilket ej var förhållandet för ett halft sekel sedan,
såsom läsaren längre fram skall få veta. Sedan långorna
öfverförts till uppköparens fiskbod, behandlas de af unga
flickor från fiskläget, hvilka ha 2 kronors lön om dagen jämte
kaffe för- och eftermiddag. Behandlingssättet är detta: fisken
skäres upp till hela sin längd och tvättas. Mellersta delen
af ryggbenet aflägsnas, hvarefter fisken utspännes medelst en
mängd träspjälor och upphänges till torkning på bergen eller
på bryggorna, såsom läsaren sett, om han någon gång varit
på västkusten. Så uppkommer spillångan (= spjäl-långan),
hvaraf i sin tid varder lutfisk. Saltlångan, hvaraf vi få
stockfiskpudding eller »kabiljo med äggsås», insaltas i stora kar.
Beredningens detaljer känner jag ej. Jämte långor fas en
mindre, liknande fisk, lubb kallad, hvilken anses tarfligare
och föga säljbar. Naturligtvis köpte vi oss en spillånga för
att påminnas om vår sommarfard på julaftonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
