Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stormarna; och saltstänket hvitmenar glasrutorna, som ligga
mer än 35 meter öfver hafsytan.
Fyrfolkets lif är enformigt, oroligt och sömnlöst. Min
vägvisare påstod, att han ej kunde sofva om nätterna, äfven
när han icke hade vakt. På min fråga, om han ville byta
bort sin tjänst mot lotsarnes lifsfarliga yrke, svarade han
obetingadt jakande: »De få vara i rörelse och i lag med
folk.» Också är fyrfolket mycket trakteradt af besök; och
kommer det främmande, så är kaffepannan snart på bordet
i den väl ombonade och fina bostaden, hvars solida
beskaffenhet är en heder för vederbörande myndigheter. Men
kaffegrädde kan ej åstadkommas. I stället bjudes vispad
äggula. Och lika litet som man kan drifva boskapsskötsel,
lika illa lönar det sig att försöka trädgårdsodling.
Fyrmästaren stod en afton i somras och fagnade sig åt sin
potatistäppa, stor som ett mindre rumsgolf. Potatisen blommade
och såg lofvande ut. Morgonen därpå var allt, blad och
blommor, sönderflängdt af stormen. Kanske borde man
utleta flegmatiska lynnen till fyrvaktare. Men då blefve det
måhända klenare beställdt med vaksamheten.
Tidigt följande morgon fick jag mig ett svalt bad i
Marstrands förträffliga badbassäng, och därpå ångade vi in
till Göteborg. Vi genomgingo — för sista gången! — de
Fiirstenbergska praktsalarna och sågo Carl Larssons härliga
väggmålningar i Nya elementarskolan för flickor, hvilka
konstverk lyckligtvis icke lika lätt kunna försättas ur sin
ursprungliga omgifning som de Fiirstenbergska.
Sedan foro vi till Jönköping under ett ymnigt regnande,
likasom vi öfverhopats med regn på vägen från Marstrand
på morgonen. Dock skulle den ovanliga tur, som under
denna ovanliga sommar följt oss på resan, icke alldeles svika
oss på slutet. 1 Göteborg hade vi ett par timmars strålande
solsken, och likaså sedan vi ätit middag i Jönköping; hvadan
vi ånyo kunde njuta en god stund på Turisthotellet, i
Stadsparken och vid Dunkehallar, till sist i härligt månsken.
Som den af mig förut berömda »Motala express» icke
skulle afgå från Jönköping förr än följande eftermiddag, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
