Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finnes knappast någon punkt på banan längs
Torne-träsk till Riksgränsen, som icke erbjuder hänförande utsikter
eller intressanta detaljer. Några namn måste emellertid
sär-skildt nämnas. Abiskodalen — strömmar det icke ut från detta
namn en hel doft af vildmarks- och sista-mohikanpoesi ? —
med sin lifliga älf, Låktotjåkkos borg- och fastningslika branter,
vid hvilkas fot järnvägsbanken smyger sig fram i skymundan
och inkognito, Nuoljaberget med sin 875,7 meter långa
tunnel, Rakasjokk, som arbetar och knogar på att förlänga sin
vackra kanjon, Tornehamn med dess vida sjövyer, det
berg-knalliga området vid träskets västra ända, där vår Herre
likasom med en jättevisp stänkt ut småsjöar öfver landskapet,
Vassijaures, åtminstone under järnvägsbyggandets tid
Klon-dykeliknande kåkstad i den ödsliga fjällkitteln och
Riksgränsens spårrika utfyllning uppe bland snödrifvorna, där
fäderneslandet tar slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>