Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orden. Den hade särskildt till uppgift att besörja sjuk- och
själavård i det här inrättade hospitalet, som hade sitt namn
efter S:t Göran (»S:t Örjan») och var inrättadt
hufvudsak-ligen för att mottaga offren för den tidens allmänt gängse
sjukdom, spetälskan (»hospitalssjukan»). Inrättningen kallades
här som öfverallt gemenligen »Spetalen» och var helt visst
belägen på det ställe, där Drothems prästgård nu ligger.
Man ser där ännu tydliga lämningar af de raserade
stenhusen, från hvilka, liksom från gråbrödraklostret, material
hämtades till återuppbyggande af Stegeborgs slott under
Gustaf I:s tid.
Genom Västerås mötes beslut (1527) indrogos både
Hel-geandshuset och Spetalen till kronan, som slog tillsammans
bägges egendom med jordar och räntor till en gemensam
inrättning, ett kronohospital, som inrymdes i det gamla
Helgeandshuset, i utvidgad form. Det försågs med
tillräckliga inkomster och fyllde sin uppgift att vara härbärge för
fattiga och sjuka från hela den kringliggande bygden (vid
midten af 1700-talet vårdades där ända till 100 personer)
ända till år 1786. Sistnämnda år indrogs hospitalet, dess
egendom och inkomster tillföllo Vadstena hospital, och såväl
kyrkan som öfriga byggnader såldes på auktion. Ett minne
af den gamla välgörenhetsanstalten lefver kvar i namnet på
en stor del af staden n. v. om Storån, som ännu i dag
kallas »Hospitalskvarteret», äfvensom i de många
»hospitals-stugorna», som ligga spridda i trakten omkring Drothems
kyrka och alltjämt fått behålla sin gamla numrering.
Till de andliga inrättningarna hörde äfven medeltidens
gillen, ofta benämnda efter helgon och försedda med egna
kapell och klerker. Äfven på detta område finna vi gamla
Söderköping äga en representant, nämligen den heliga
graf-vens gille, som hade egen gillestuga, om hvars belägenhet
dock numera intet är bekant (man har gissat på en tomt
vid stora torget midtför rådhuset). Gillestugan nämnes ännu
år 1527, då östgötalagmannen Holger Karlsson (Gera) där»
städes höll sittande rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
