Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösa den ingalunda svåra frågan om rimlig frihet och nödig
kontroll å velocipedfarare; herrarne instämma!
Turistföreningens sekreterare söker staka vägar för de cyklister, som
på sina långfärder vilja lära känna den svenska naturens skilda
typer och ej blott fara vägarna fram. Sedan därefter några
småärenden behandlats och beslut fattats att nästa år samlas i
Visby, är man färdig att tillsammans med Grangärdesnejdens
älskvärda herrar och damer intaga en utmärkt middag på
gäst-gifvargården. Fortsättningen följer på turisthotellet, allt under
det himlen ger allt rikare löften om en vacker afslutningsdag.
Löftet hölls och besöket midsommardagen på Bastberget
med Bastvallen, Dalarnas eller kanske t. o. m. Sveriges största
fäbodvall, tillhör de angenämaste minnen äfven de mest
vidtberesta bland deltagarna ha att inskrifva i sin resejournal.
För att komma från Grangärde till Bastberget åker
man först 13 km. mot norr på landsvägen förbi Nyhammar
m. fl. st. Sedan ställer man cykeln och vandrar ungefär
sju kvart i NO. genom skog. Stigningen blir allt större
och större, solen värmer, man hvilar vid en bäck, arbetar
sig upp ännu ett stycke genom skogen och till sist skymta
mellan träden friska, ljusgröna ängar med doftande konvaljer
och andra den nordiska sommarens vackraste blomster.
Utsikten öppnar sig allt mer och mer, det stora skogslandet
breder sig i mörka vågor,. den ena bakom den andra i allt
blåare och blåare toner. Hvad det är härligt att lefva!
Ännu några steg, de första husen skymta.
Mockfjärds-och Gagnefskullor och gossar stå fnissande och blyga och
titta på främlingarna; till sist ha vi nått toppens krön. Vid
disponenten Broléns präktiga jaktstuga finner ögat sällsynt
fägnad i att betrakta det solbelysta, äktsvenska landskapet
och strupen får släcka sin törst. Måltiden i det fria,
dansen, kringströfvandet på de krokiga fäbodgatorna,
fotograferandet, skämtet och glammet mellan främlingarna samt
gammal och ung komma timmarna att rinna undan med
sällsynt hast och oväntadt snart höres uppbrottssignalen. Men
Bastvallen är ett ställe så intressant, att den icke i
Turistföreningens Årsskrift får affardas lika lätt som nu skett. Vi
Svenska Turistföreningens Årsskrift, /<?oj. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
