Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om man ställer sig på en sådan ståndpunkt, är det fara
värdt, att föga eller intet blir öfver för det sköna, i alla
händelser, att det blir alltför obetydligt för att i allmänhet
kunna afsevärdt göra sig gällande gentemot allt det, som
vi på associationens väg inlägga i det, som blir föremål för
vår erfarenhet. Vi skola nu ta i betraktande några
företeelser, som veterligen allmänt bedömas lika eller uppfattas
lika af skilda klasser, folk och tidsåldrar, och som därför
kunna göra anspråk på en viss allmängiltighet, och
undersöka, huruvida den samstämmiga uppfattningen af dem beror
på företeelserna själfva eller möjligen äfven de kunna
förklaras ur samma associationsprincip, som i det föregående
af-handlats. Låt oss då först välja några exempel från
färgernas värld. Det torde råda en påfallande enighet därom,
att rödt och blått framkalla olika stämning; rödt uppfattas
ej blott af olika folk, utan äfven inom djurriket såsom ett
»gif akt», såsom något kraftigt, utmanande, eggande
(anarkisters, socialisters, frälsningsarméns farg, tjurfäktningar,
tuppkammar); medan blått betecknar det milda, dämpade, blyga,
är trohetens symbol. Det kan nu icke lida något tvifvel,
att dessa fargstämningar åtminstone till en god del bero på
association; med det röda förbindas lätt föreställningar om
eld och blod; det blå är himlahvalfvets, fromma barnaögons,
den anspråkslösa violens och förgätmigejs farg. Huruvida
dessa färger alldeles i och för sig och oberoende af
association kunna psykiskt olika påverka oss, hvilket kan tänkas,
om de göra det fysiologiskt, tilltror jag mig icke att bedöma.
Såsom en fingervisning därom torde just kunna andragas,
att naturen gärna använder röda färger på sådant, som den
liksom vill särskildt utpeka. Men äfven om så är, synes
färgernas verkan i alla fall genom association i högsta grad
förstärkas, och den symboliska betydelse de af denna grund
fatt både i poesi och målning har ytterligare förstärkt och
fixerat deras stämningsverkan. Den omständigheten, att
färgerna i vissa fall och förhållanden icke alls ge den för dem
vanliga stämningen, kan också anföras såsom ett stöd för
färgintryckens beroende af association. I aftonrodnaden har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
