Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog kunna visa oss, att uppfattningen af det natursköna är
mycket mera individuell än vi i allmänhet föreställa oss. Om
olika konstnärer målade samma landskap, skulle det visa sig,
att de se och sentera hvar och en på sitt sätt; sammaledes
med poeterna. Tror man att t. ex. Wirsén, Karlfeldt, Ola
Hansson, om de läte inspirera sig till en dikt om Trollhättan,
skulle stränga sin lyra på samma sätt? Är det inte snarare
troligt, att de tre dikterna skulle ge hvar och en sin
säregna stämning, om också diktarena sett samma vattenhvirflar,
samma klippor, samma farger och hört samma brus? Är
det då icke också antagligt, att t. ex. den svenska turisten
för med sig ett annat naturintryck från Trollhättan, än den
danska och den norska o. s. v., och att öfver hufvud hvar
och en uppfattat dess skönhet på sitt sätt?
Den bildade stadsbons och allmogens olika uppfattning
af och känsla för naturens skönhet kan tjäna till att
illustrera, huru våra skönhetsideal äro beroende af associationer,
som stå i samband med vårt lefnadskall och de
förhållanden, under hvilka vi lefva.
Sommargästen från Stockholm, som slår sig ned på
»bondlandet», finner mycket som väcker hans förvåning.
Bland annat konstaterar han, huru sinnet för naturens
skönhet saknas eller sofver hos vår allmoge. Planterade träd
och blomsterrabatter ser han ej, gården ligger alldeles öppet,
potatisåkern går kanske ända intill väggen, gödselstacken
gör sig märkbar o. s. v., och folket går i sitt dagliga släp
utan att ägna naturskönheten någon synbar uppmärksamhet.
Är nu hans omdöme i allo träffande och befogadt? Låt oss
först sätta oss in i vår allmoges läge och däraf beroende
åskådning, innan vi svara därpå. Att träden äro borthuggna
närmast byggnaderna kan bero på praktiska hänsyn, men det
kan också förklaras däraf, att det för den som lefver i
skogstrakten, där föga finnes, som påminner om mänsklig odling,
kan förefalla vackrare att ha en röjning omkring
boningshuset; detta innebär liksom en viss grad af kultur och
herravälde öfver naturen, det öppnar kanske också utsikt öfver
vägen och dem som där fördas fram, hvilket gör att man
Svmska TSuristfordningens Årsskrift, 1904. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
