- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
67

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas utsiktstorn — som inte är uppfördt för nyfikna turisters
räkning, utan är ett af de många brandtornen i dessa väldiga
skogsvidder.

Det är byggdt rundt kring en skyhög gammal tall, minst
20 meter hög. Och där uppe på öfversta plattformen — där
fa vi ersättning för hvad molnen togo ifrån oss på
Wedung-fjället. Ett makalöst panorama. Rakt i norr Städjan, öster
om den Nipfjället med Molnet, något närmare vårt
Wedung-fjäll och Fjätervåla. Väster om Städj an den kullriga
Himmer-åsen, därpå långt, långt bort Salfjällen i Norge, bländande hvita

— först en ensam klack, Gröthogna, med en bjärt hvit
strimma, så en smal, knappt skönjbar snökant öfver den
närmare blåa fjällkammen, så en hel lång rygg, delvis fläckig
men mestadels helt hvitglänsande. Och längre åt väster
Fulufjällens långa blåbruna mäktiga jättevall, fortsatt och
af-slutad af Transtrandsfjällen.

Det är linjer och former som fastna i minnet, och det
är farger! Det fulltonigaste ackord af blått och grönt, hvar
höjd har sin egen ton och klang; och himlen ljusfylld hvitblå
utom i söder öfver bergen, där den skimrar i det finaste
tunnaste gull med en aning af rödt. Och i detta flytande
glasklara skimmer ligga några små bländhvita skyar och
simma på rygg. —

Vi rulla vidare — utefter Gryfvelån, öfver österdalälfven,
bred och ståtlig. En gullgul solnedgång lyser bakom oss
och speglar sig i älfven. Så skymmer det — rast och
hästombyte hos riksdagsmannen i Åsen, en oxdans i hans
kammare för att fa kroppen varm, till husfolkets häpnad — och
vidare i mörkret, en härlig väg på sluttningen utefter älfven
som skymtar ljus i det mörka djupet under oss.

Och stjärnorna tändas öfver de svarta åsarna, och Jupiter
skimrar fram genom kronorna stor och grann som en liten
måne.

* *

*



I Älfdalen mötte oss liksom i Särna en missräkning i
afseende på fortskaffningsmedel. Den tillämnade och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free