Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12.
lefver i de gotländsk
myrarna och som användes för
taktäckning på samma sätt,
som halmen. Agen lämpar
sig dock ännu bättre därtill, i
det dess strå bildar en
skarp-spetsig ränna, som gör, att
vattnet lätt rinner af. Dess
användande till taktäckning
corde nu snart äfven höra till
minnena, enär genom
myrarnas uttorkning den försvinner,
för att lämna plats för de mera
gifvande sockerbetorna.
När väggarna till ett trähus äro färdigbyggda, uppresas
på dem takstolarna, som äro af den form som fig. i 2 visar.
Sparrarna och hanbjälken (a) ha öfverskjutande ändar, på
hvilka åsarna (b) uppläggas, på dessa åsar läggas sedan
rap-tarna (c) och på dessa omedelbart agen. Raptarna äro smala
furustammar, hvilkas grenar bibehållits på ena sidan och
af-huggits till c:a 20 cms längd. Agläggningen försiggår med
en viss högtidlighet. Då uppbådas så mycket folk, att taket
kan läggas på en dag, och arbetsstyrkan är utbredd längs
hela taket. Agen, som är något fuktig, lägges då i knippen
utan att strånas riktning ordnas på taket, packas duktigt, dels
genom trampning, dels med slagor. Längst ut på taket
läggas långa stakar, kring
hvilka agen viras för att
sammanhållningen vid husets
ändar må blifva stark, och
öfver taket läggas sedan
sammanhållande stänger,
se fig. 13, ett hus vid
Hemse med agtak. Alla
Fig. 13. hus vid hemsk - de hopsamlade arbetarna
med AGAR. ^plan se HHHBI skola naturligtvis förplägas
Svenska TuristfSrmingms Årsskrift, 1904. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
