Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förets och vägens beskaffenhet, i—2 mjölsäckar eller 2—3
timmerstockar. Förr användes understundom tjurar såsom
dragare, men detta bruk är nu nästan fullständigt försvunnet.
Egendomligt nog kördes dessa tjurar aldrig med ok, utan
med lokor liksom hästarna. Beträffande renarna vill jag
begagna tillfället att redogöra för deras ofta felaktigt skildrade
kosthåll. Renen äter om vintem renlaf och laf från träden,
om våren spädt gräs och späda björklöf, under sommaren
frodbladiga växter — särskildt vattenklöfver (Menyanthes) —
och lafvar på björkarna, om hösten svamp i skogarna. Bröd
kunna dessa djur mycket väl lära sig äta.
Beträffande landtbruket, odlas vanligt sexradigt korn
(tvåradigt går icke till) och ibland något litet råg för sädesskörd samt
timotej, klöfver och hafre till foder. Medan i nedre delen af
ådalen kornet snesas och hänges på höga hässjor invid
tork-riorna, skylas det i norra finnbygden på vanligt sätt. Komet
aftages i allmänhet med skära (sirppi) från åkern, torkas i
rian och tröskas sedan med slaga (kurikka) eller ibland med
stifttröskverk med eller utan hästvandring. Potatis odlas
öfverallt, och bäst af alla sorter är den afiånga, gula, fasta
s. k. mandelpotatisen, som tyckes »genuin» i öfre Norrland,
ehuru man nu alltmera sällan råkar den. Potatisen förvaras
oftast i djupt nedgräfda gropar, där »päronen» ligga
frostfritt. Dessa gropar, som skyddas af dubbla luckor med
mellanlägg af hö, öppnas endast någon gång på vintem och då
vid lämplig väderlek. Plogen (veltta) är mestadels af trä, med
stålbill.
Skörden af fodergräs är i finnbygden, liksom i öfre
Norrbotten i allmänhet, af största betydelse för bondens
hushållning. Gräset hämtas dels från den naturliga ängen (iniitty),
dels från lindan (karkea), som tidigare varit åker men blifvit
igenlagd" i denna egenskap, dels från röjningar utmed bäck-,
älf- och träskstränder, dels slutligen från slåttermyren [vuoma
och jänkkä). Vid slåttern användes lien (viikate) med sitt i
dessa trakter vackra och smäckra skaft, och för att fa
glestväxande hö hopsamladt i strängar, fästes en vinge (siipi) på
lien. Med räfsan (harava) tillvaratages höet och hässjas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
