Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver Sagan, som slingrar sig där borta vid skogsgränsen i
öster, och trasa sönder sig mellan de mörka skogsflikarna,
omsvepa de vackra björkdungarna och komma hela den östra
nejden att se ut som ett insjöhaf med täcka holmar — en
sådan natt full af dager, lärksång öfver fälten, fågellek i
skogs-gömmorna, doft från gräs och örter och skogens mångtusende
röda blomkottar: huru skön är ej denna liffulla slätt, som
slumrar så fridfullt, att man i de sväfvande töcknens
långsamma böljerörelser liksom vill skönja dess sunda, djupa
andetag!
Ja, jag erkänner det med glädje: jag älskar denna slätt
för dess ljusa, fria himmel, för dess varma hägnande
skogsrand, men mest för all den sporrande sträfvan, till hvilken
den eggar människorna.
Detta är lif, detta är framtid, detta är verklig skönhet
för den, hvars ögon äro klara nog att varsna den.
Jag skulle vilja säga just detta: en turist skall äfven skåda
socialt; då skall han aldrig finna en nejd intresselös, som är
platsen för människors kulturarbete. Då skall han aldrig med
öfverlägsen ömkan se ned på den lilla småstaden, där
människor slutit sig samman till hjälp och ömsesidig uppmuntran;
ty detta är alltid innersta drifkraften till de mänskliga
samhällenas uppkomst.
Och denna slätt har också sin lilla stad vid det gamla
silfverberget, en stad, som skrider framåt både i yttre och
inre mening, som sakta växer och växer åt alla kanter, tills
så småningom hela kvarter af egna hem bilda nya stadsdelar,
med hälsorent vatten i den nya ledningen och elektriska
lampor, som lysa öfver små trädgårdsanläggningar.
Huru rik omväxling bryter ej denna slätts öfverdrifvet
omtalade enformighet! »Bråsta backe» skjuter ut sitt
skogbevuxna granitmassiv; och i dess skydd har Sala stad rest
sitt så vackra grafkapell, hvars gyllne kors skiner mot den
mörkgröna skogsranden; det omgifves af den heliga ort, där
älskade döda hvila i jorden; rundkroniga lindars ljusa grönska
lyser så glad t inom den höga häcken. Rundt omkring odlar
landtmannen sina falt; höga skorstenar från kalkugnar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
