Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på Gåssjö bys mark tjärnarna Hänalamp, Panjalamp och
Paskalamp samt slåttesmyrarna Gomso och Hänaso. På
Ösjö-marken äro de finska namnen talrikare. En myrholme strax
invid byn på dess södra sida kallas Läppasår, en holme i
stora Ösjön Kerjasår y en myr Kängalamp, en annan
Lenime-lamsmyran (eller Lommelampsmyran), och en höjd i gamla
sockengränsen mellan Ytterhogdal och Färila har namnet
Håkamack. Äfven bynamnet Hiviåsen leder sitt upphof från
finskan. I flertalet af dessa namn äro de finska språkdelarna
ännu fullt igenkännliga.
I det stillastående, särskildt på jordbrukets område, som
af förut antydda och andra skäl rådde under 16- och
1700-talen, verkade utan tvifvel den finska kolonisationen lifvande
på de gamla bolbyarnas åbor. Finnarna lade
väl närmast an på svedjebruket, och deras
rågskördar lockade bönderna att göra likaledes.
Men äfven i brukandet af hemjorden synas
de, här i orten, hafva blifvit föregångsmän.
Så omtalas finnen Henrik Eskilsson i
Björn-berg som den förste, hvilken i denna socken S0C’K"°N°“0A^T,
började med myrodlingar. År 1766 anhöll han frän 1700-TALET.
om insyning till sitt hemman af en myr,
»som han var sinnad att upparbeta till åkerland». Den lust
till brytandet af ny bygd, som uppenbarade sig mot slutet af
1700- och i all synnerhet i början af 1800-talet, hade
säkerligen till någon del sin grund uti de finska nybyggarnas
föredöme af odlingsflit, äfven om andra eggande orsaker därtill
därjämte gåfvos, såsom storslaftesdelningen och de mera
fredliga tiderna med ökad tillgång på arbetskrafter.
Socknens förnämsta näringsfång i äldre tid och intill
dess trävarurörelsen började vid midten af det nyss flydda
seklet var boskapsskötseln. Därom vittnar bland annat dess
gamla, nu förkomna sigill. Det sneda korset i detsamma är
nämligen samma märke, som plägade ritas på smörbyttor
och ostar m. m. till skydd mot fördärfvande makter och som
man ännu far se på sådana gamla bohagsting, hvilka hafva
med ladugården att göra. I de många skogsvattnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
