Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mantel — löfskog, som bleknar i hyggen och gamla
svedjeland — eller vintern kläder de naturliga parker, odlingen
skonat nere i bygden, i glittrande frostdräkt, då är väl också
vackert här. Men då kommer nog ingen, som ej är »nödd
och tvungen», för att se vår bygd, och vi vänta det ej
heller–
Traktar den besökande efter att se något af svunna
tiders id och lif, bruk och byggnadssätt, så må han ge sig
ut till någon af de mindre skogsbyarna eller afsidesgårdarna,
där sådant ännu i mångt och mycket bibehållit sig. Där
träffar han ännu en och annan gång den gamla inbyggda
hälsingegården, och under dess låga tak rör sig lifvet i
lugnare och enklare former än »fram på sockna». En sådan
gård är t. ex. Nils-Påls’sveden 6 km. söderut från
kyrkby gden vid stranden af Ljusnan. På en dylik plats skall han
finna ett gästvänligt bemötande och angenäm hvila för tröttade
nerver, om han söker sådan, eller tillfälle till stärkande
fri-luftslif i skog och vid brusande älf.
Då må han också taga sin väg upp till något af de
omgifvande bergen. Rikt lönad skall han finna sig för sin
möda i de vida utsikter, som här bjuda sig.
En utflykt af detta slag kan ske från bygden upp till
Storbuberget, Hälsinglands högsta berg, hvars höjdpunkt
»Fnursen» når 618 m. (2,080 f.) ö. h. Med båt fardas man in i
Lillsjön. Därifrån går fäbodväg upp till de under sommaren
bebodda Storbodarna 0,7 km., hvarvid den stämningsrika
Sångsjön passeras. Från vallen leder en god skogsväg 1
km. upp till toppen af berget — en skogfri platå, från
hvilken landskapet till många kvadratmils vidd utbreder sig för
ögat, alltifrån Härjedalens fjäll i väster till de höga
gränsbergen österut mot Medelpad och Ljusdal. Härifrån kan
vägen fortsättas två km. till Vålåsens fäbodvall med den i
flerhundraåriga sägner beryktade »Stor Gumjans grafven». (Se
om denna och andra bygdens sägner Johan Nordlanders
uppsats »Åt Hälsingland» i Föreningens årsskr. 1899.) Om
man också skall finna den ravin eller klippdäld, vid hvilken
»jätten» Stor Gumjans namn och minne äro knutna, oansen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
