- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1904 /
284

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den där nere i djupet har ingen utväg mer att komma
undan.

Man börjar nu känna att där finns »lif» och inte så lite
ändå. Anletena ljusna, armarna taga kraftigare tag, en och
annan börjar gnola på en stump. Fältet är fritt för
gissningar och drömmar, det kan vara pengar till kaffe och socker
och amorteringslån och mycket annat af detta lifvets
uppehälle och nödtorft för långliga tider.

VADEN LÄGGES UT. Fot. af O. Halldin.

Hvad nu då? Plötsligt »stoppar det upp». Vinschen
stannar och karlarna stå handfallna och se på hvarandra.

— Hur är det fatt? Ha ni inte sill i vaden?

— Jo visst, en hel mängd, men det är omöjligt att fa
henne ur fläcken. Hon har »störtat».

Att »störta» är ett illistigt knep som sillen tillåter sig
i yttersta nöd för att rädda sitt lif. Det tillgår så, att hela
stimmet på en gång liksom efter öfverenskommelse sätter
fart rakt ned mot botten. Stundom händer det att afsikten
vinnes, att »säcken» brister och fångarna bli fria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1904/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free