Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spegelblanka däcksplankor, en fladdrande tältduk i stället för
dekorerade träväggar, en renhud som bädd, sjön som på en
gång källa och tvättfat m. m., allt detta måste man hålla till
godo med, men så lär man också bättre känna den bit af
världen, genom hvilken man färdas.
Naturen afslöjar sig här i hela sin storslagenhet och
skönhet, och marken med dess tunna lager af vegetation
uppenbarar hela sin intimaste, hemlighetsfullaste tjusning.
Kebnekaise är det högsta af Europas norr om polcirkeln
belägna berg. Där uppe i höga norden, i svenska
lappmarken, reser sig dess snöiga topp till en höjd af 2,123
m-Ar 1883 företogs den första bestigningen af en fransk geograf,
C. Rabot, och Kebnekaise bestegs för andra gången år 1889
af den svenske naturforskaren Björling, som tre år senare
omkom vid en nordpolsexpedition. Sedan dess har den
af-sides belägna isjätten blifvit något mera populär. För att
komma till mitt mål begagnade jag mig af Lule-Ofotbanan,
som först den 15 juli detta år officiellt invigdes. Under tiden
mellan den 19 juni och den 17 augusti genomfar den så kallade
»Lapplandsexpressen» två gånger i veckan på 48 timmar
större delen af den skandinaviska halfön.
Hvad mig beträffar steg jag af tåget vid Kiruna,
pittoreskt beläget vid Luossajärvi. Tack vare den älskvärda
hjälpsamhet, som visades mig af Svenska Turistföreningens
ombud och flera framstående personer i Kiruna, lyckades
det mig att få tvenne bärare — förare i ordets vanliga
bemärkelse finnas icke att fa. Dessa båda bärare, far och son,
som hette Fjällborg och voro finnar till börden, kommo till
Kiruna, och jag uppgjorde med dem ett skriftligt kontrakt,
hvarigenom de förbundo sig att ledsaga mig till foten af
Kebnekaise. Däremot var det omöjligt att fa några förare eller
bärare upp till själfva toppen. I dagspenning erhöllo de 5 kronor.
Dagen därpå återvände jag med järnvägen till Kalixfors,
i hvars närhet Svenska Turistföreningen äger en väl inredd
stuga, som äfven lämpar sig för en längre vistelse på platsen.
Här fördes det af Svenska Turistföreningen lånade tältet jämte
proviant och öfrig packning ned till en båt, som låg redo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
