Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Gagnef i Dalarna - Bild 56. Siltjestitjehärskle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärmar. Dessa stickas i svart och hvitt, och stjärnorna
»diktas» under arbetet – färgas sedan röda. Den tröjan
är det, som ger gagnefdräkten dess karaktär af något
kutigt, lunsigt – vackert och hederligt trollaktigt, som
rent bedårar en! Och som passar just till Gagnefs
folk och natur. – Se bara på alla de runda, breda
ryggarna i kyrkbänken framför dig! – De ha så mycket
af sagor och af arbete att berätta!
I svart silke utsydda dukar, liknande Leksands »tuppaklä’n»,
begagnades, som jag tror, endast af gifta kullor. Äfven
de äro nu bortlagda. – De gamla kvinnorna bruka än i dag
<image> Fig. 6. »SILTJESTITJEHÄRSKLE» (»TUPPAKLÄ»).
en kyrkdräkt af kort svart, »langad» (goffrerad)
vadmalskjol, som förr »langades» hemma. Nu göra de
det på maskin, och då blir det mycket »grannare»
veck. Därtill en kort svart jacka, hopknäppt kring en
hvit halsduk, förkläde af något blankt grönsvart eller
gult tyg, »chalong», röda strumpor och på hufvudet en
lysande vallmoröd kråka, i formen mest liknande den,
som brukas i Floda. Den med rosor, hjärtan och språk
på pergament utsirade psalmboken bäres inlindad i en
blåhvit duk, och till dräkten hör mestadels en tjock,
stadig paraply. – De små krokiga gummorna, som komma
vandrande kyrkvägen fram hvar söndag i den långa björkallén,
likt lefvande syner från klostrens tid, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
