Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Gagnef i Dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matsäck», »tapp minne», »kuppjerk» (betyder spindel),
»yngenbryn», »hagervals» och många, många andra. I
somliga, som i »eklöf» och »bottenspetsknytning»,
spåra vi direkt förebilden från Vadstena,
ehuru på dalmaner figurerna begränsas af en grof
konturtråd och hela karaktären blifvit dalsk. De
gröfre s. k. »hvanndagsknytningarna» af bomull eller
hemspunnet lingarn gjordes i Gagnef, och de finare af
linnetråd, köpt i handelsboden, knötos dels i Gagnef,
dels och mest af skickliga kvinnor i grannsocknen,
Mockfjärd.
Af Gagnefs knypplerskor finns väl en och annan, mycket
gammal, i lifvet, men åren har gjort deras fingrar
styfva och deras ögon svaga, så att de ha minnet blott
af sin konst och kunna berätta oss något om den.
I forna dagar, då hatten var en nödvändig del af dräkten,
fanns för knypplerskorna fullt upp af arbete.
Finast ansågs hatten af vadstenaspetsar, den som
köptes i Falun och bars af bruden på bröllopsdagen
– denna liksom den rosiga psalmboken en skänk
af brudgummen. Denna spets var ju utsocknes och
herrskapsfin, men bland folket där uppe ha utvecklat
sig de fullt själfständiga dalknytningarna med sina
härliga mönster, hvilka i mångfald och originalitet
bilda en hel historia för sig.
Om man ber att få se pappersmönstren, blir svaret:
»Mönster – ass int har ja nå mönster, int!» – Nej,
det var att ha dem i hufvudet och efter beställning
och med fantasiens hjälp knyta en fullt afslutad
komposition, lagom till en hatt. Längre bitar, som
kunde klippts itu och användas till flera, gjordes
inte.
Knyppeldynan, »kudden» eller »ködden», som den kallas,
är helt enkel. En fyrkantig låda, i hvilken står på
kant en platt, rund kudde, som vrides, allteftersom
arbetet går framåt. Kudden är klädd i Gagnefs
färger, rödt med en grön vadmalsremsa rundtom,
under spetsen. Den är tätt stoppad och packad med fin
mossa, som utgör det bästa fäste för nålarna. Men nålar
begagnas inte många – i kanten endast. – Alltså med
inga mönster och med ytterst få nålar, på den
primitivaste lilla dyna, ha dessa breda, ståtliga
dalspetsar kommit till! Det låter som en saga,
men det är så!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
